Vi måste tro på landsbygden – för människornas skull. Det låter väl högtidligt och bra. Men så är det ju. Där finns den naturliga livskvalitén.
Flertalet politiker på alla nivåer talar så väl om landsbygden. Kvalitén och möjligheterna. Lisor för själen. Hela landet ska leva.
Men sedan orkar man inte stå emot ”utvecklingen”, som går mot staden och dess påstådda välsignelser. Voffö gör de på dette viset? Så skrev hon, Astrid.
Nyligen har topptjänstemän och några politiker rest runt på ön och besökt flertalet lokala utvecklingsbolag. Dessa bolag som ideellt arbetar aktivt med landsbygdsutveckling i nära kontakt med lokalbefolkningen och en del sommarbor. En resa som ett led i projektet Årets Tillväxtkommun 2018.
Det föll väl ut, såvitt jag förstår. Inte så konstigt eftersom här sker konkret landsbygdsutveckling i en takt långt mer än vad regionen mäktar med. Det första utvecklingsbolaget bildades för 12 år sedan och sedan har sju tillkommit. Hög tid alltså att få kontakt.
Jo, det ligger lite kritik i denna skrivning, men nu kanske det lossnar. Nämligen att ta vara på människors engagemang. Det har alltid varit en grund för politiskt arbete och för utveckling. Utan människor går det ju inte.
Jag kan inte låta bli att se vad som hänt i min barndomsbygd i Västergötland.
Det lilla samhället på 700 personer som under min uppväxt hade en stor verkstadsindustri (över 100 anställda), tre livsmedelsbutiker, mejeri, charkuteributik, skräddare, skomakare, strumpfabrik, spinneri, trikåfabrik, syfabrik, snickeri, plåtslagare, kvarn, och så bank, järnväg och bensinstation.
Vad finns kvar idag? Nada! Jo, en bensinstation förstås – folk måste ju kunna ta sig till staden för att handla.
Är det den utvecklingen vi vill ha i vårt land och här på Gotland? Antagligen inte, men ändå blir det så. Än så länge. Visst går det att vända den skutan. Om man bara vill.
De små landsbygdssamhällena pyser ihop som suffléer. Men kan blåsas upp igen och bli spänstiga.
Man kan inte tvinga någon att bo på landet, men hur stimulerar man lusten att bo där? Inte genom att lägga ner, utan att behålla och bygga upp. Politik är att vilja.
Till slut är det den enskilda människan – du och jag – som måste svara på frågan hur vi vill ha det framöver och för barn och barnbarn. Stanna upp och tänka på vad som är viktigt i livet – gatsten eller gullvivor.
Kan Gotland gå före och bli det stora landsbygdsexperimentet. Med en ny spänstig regiondirektör kan det bli nåt åt det hållet.
Årets Tillväxtkommun 2018 skulle kunna visa att det är på landsbygden tillväxten sker.