Vi måste kunna lita på att den mat vi äter verkligen är vad den utger sig för att vara. Det finns lagstiftning, certifieringar och varumärken som alla ska säkerställa just detta. Ändå verkar det som om det som inte får hända, har hänt.
Det finns starka misstankar att importerat kött märkts om, och sålts som svenskt. Det är viktigt att det här nu utreds, och om det visar sig vara fusk, också får kännbara konsekvenser. Det finns alltid en risk när någon fuskar, att det smittar till andra, eftersom det ytterst handlar om förtroende. Svenskt kött har ett högt förtroende bland konsumenter, ett förtroende som måste förtjänas varje dag. Därför måste det också vidtas åtgärder för att stävja fusk i framtiden. Det ska inte vara möjligt att fuska, och det ska straffa sig att snylta på svenska livsmedels goda rykte och vilseleda konsumenter.
Glädjande är att den riktiga och viktiga debatten om kvalitet kontra pris, maten i förhållande till klimatet, risken för antibiotikaresistens och vad en knorr på grisen egentligen betyder, engagerar allt fler. Mat har under allt för lång tid haft ett ensidigt lågprisfokus.
Vi importerar varannan tugga av det vi äter i Sverige. Det är brist på svenskt nötkött i butikerna. Lönsamheten är äntligen efter många tuffa år stärkt för svensk köttproduktion. Det är bra. Men det tar tid att vända en biologisk produktion.
I förra veckan var jag på ett seminarium där hela värdekedjan från bonde, till industri och handel, även myndigheter och rådgivning fanns med. Tillsammans har vi identifierat vad som behöver göras för att öka lönsamheten långsiktigt, och i förlängningen öka den svenska produktionen av kött.
Alla behöver dra sitt strå till stacken. Åtgärderna handlar om allt ifrån produktion, till marknad, stöd, regler och export. Nu krävs ett systematiskt arbete för att beta av åtgärderna så snabbt som möjligt.
En av våra konkurrensfördelar i Sverige, är att vi till skillnad från våra utländska kollegor producerar grisar med knorr. I andra länder kuperas svansen för att undvika svansbitning, som är ett stressbeteende hos grisen. I Sverige har vi både tradition och kunskap om hur man föder upp grisar utan att kupera. Nu kommer såväl bönder, som veterinärer och slakterier från olika länder hit för att studera hur vi gör.
Samtidigt lider svensk mjölkproduktion av sin värsta lönsamhetskris, med fallande världsmarknadspriser som drabbar bonden.
Mjölkproduktionen är navet i svenskt lantbruk, och om produktionen krymper drabbar det även andra delar av lantbruket, det riskerar att bli en negativ spiral.
Lönsamheten behöver stärkas. Den svenske konsumenten vill äta mer svensk mat, och är beredd att betala för det. Att stärka konkurrenskraften för lantbruket ger mer än mat tillbaka, det ger också en levande landsbygd, och ett mer hållbart samhälle. Vi kan vara stolta över vår produktion i Sverige, vi har friska djur som har det bra.