Jag är arg på den tredje pappamånaden.
Jo, jag begriper att det generellt sett är ett steg i riktning mot ett mer jämställt samhälle. Jag förstår att det inte går av sig självt och att lite styrning ger effekt på sikt. Generellt sett.
Men alla kan inte vara föräldralediga. En hel del människor (både kvinnor och män) är egna företagare, ensamföretagare som inte bara kan sluta jobba i företaget. Att ta in någon annan istället finns det ofta inte ekonomiskt utrymme för. Det resulterar i att dagarna inte blir uttagna, barnet får börja i förskola tidigare än vad föräldrarna skulle vilja. Därför är jag mot att låsa ytterligare dagar till den ena föräldern.
Egentligen tycker jag inte vi ska ha några dagar låsta på endera föräldern alls. Dagarna borde vara barnets. Ytterligare maximalt två närstående personer borde kunna få tillfälle att vara hemma med barnet. Hur föräldrarna löser sin familjesituation är upp till föräldrarna själva. Den politiska styrningen borde hålla sig till att locka med extra förmåner om de väljer en jämställd lösning, bonus både på föräldradagar och när barnet är sjukt.
Jag vill att vi använder andra verktyg på vägen till ett jämställt samhälle, som till exempel genom att bryta invanda könsrelaterade mönster vid utbildnings- och yrkesval, genom mer aktiv studie- och yrkesvägledning och ett tydligare genusperspektiv genom hela skolan.