Vi behöver fokusera på rätt saker, och hålla oss till fakta, i debatten om hur olika mänskliga aktiviteter påverkar klimatet. Risken är annars stor att vi missar målet, att hålla tillbaka klimatförändringen. Det finns en risk att kon blir syndabock, och offras på altaret, när det verkliga problemet är hur vi ställer om till fossilfritt.
Först några siffror från IPCC, FN:s klimatpanel. 75 procent av utsläppen av klimatgaser globalt kommer från världens användning av fossil energi. Om koncentrationen av växthusgaser i atmosfären inte ska ge två graders höjning av temperaturen, måste utsläppen 2050 vara mindre än 2 ton per person och år.
Utsläppen från en persons konsumtion i Sverige är i dag cirka 10 ton per år, varav maten står för 2 ton, enligt Naturvårdsverket. Av dessa 2 ton släpps cirka 30 procent ut från svensk produktion, 70 procent är från importerad mat och släpps ut i andra länder. Detta går stick i stäv med det av riksdagen antagna generationsmålet, som innebär att vi inte ska flytta vår miljöpåverkan utomlands.
Om vi ska klara 2 gradersmålet måste användningen av fossil energi och fossilt material ersättas, även skövlingen av regnskog måste minskas.
All produktion och konsumtion av mat ger utsläpp. Betande djur kan göra näringsmässigt värdefull mat av gräs. På många marker kan vi inte odla annat än gräs, i Sverige odlar vi gräs på 45 procent av vår åker. Gräset binder också kol, och har en viktig funktion för markens bördighet.
I Sverige finns 1,5 miljoner nötkreatur som kan förädla gräset till mat, och marken till ett öppet varierat landskap. Köttkonsumtionen har ökat med 40 procent sen 1995 i Sverige, samtidigt har produktionen minskat. Studier visar att svensk djuruppfödning är bland den mest klimatsmarta i världen, med hög effektivitet och god djurhälsa.
Svenskt kött har 25-40 procent lägre klimatpåverkan jämfört med importerat kött, genom en effektiv produktion och en god djurhälsa. Det är skillnad på kött och kött, beroende på vilka produktionsmetoder och förutsättningar som finns. Slutsatsen blir att för klimatets skull behöver vi öka den svenska köttproduktionen.
Att lägga förslag om ekonomiska styrmedel, till exempel köttskatt, blir kontraproduktivt. Om priset höjs genom en skatt på allt kött, kommer fler att välja bort det dyrare svenska köttet, till förmån för det importerade billigare köttet. En rak köttskatt styr fel.
Ännu ett tungt argument för svenskt kött, är att svenska djurbönder använder minst antibiotika i hela EU. Det här är en fråga, som ställd på sin spets handlar om liv och död. Den dag antibiotika inte längre biter på våra infektioner ligger vi pyrt till.
Vi har goda förutsättningar för att producera hållbar mat i Sverige, med gott om mark och vatten, och en god miljö- och djuromsorg. Vi behöver öka vår produktion av mat i Sverige. Då kan vi också minska vår export av miljöpåverkan. Den fossilfria och förnybara framtiden växer på åkern och i skogen, med leverans av mat, energi, drivmedel och material.