Här följer ett försök att summera det gångna året 2015, sett ur mina ögon. Jag gör några nedslag i det som poppar upp ur minnet, och värderar det med mina högst personliga kommentarer.
Året inleds med Gneab-krisen, den är helt omöjlig att gå förbi. Troligen ett av de absolut största misstagen sen Gotlands kommun skapades 1971. Ett ledarskap som var på ett ohållbart sluttande plan fick ett tragiskt slut. Jag kände och känner mest sorg inför det som skedde.
Under våren så meddelade Vattenfall och EON att fyra av landets tio kärnkraftverk ska stängas i förtid på grund av dålig lönsamhet, jag jublar! Äntligen så avvecklas, på ekonomiska grunder, kärnkraften i Sverige. Därmed minskar den enorma miljöskuld i form av radioaktivt avfall som dagens generation lämpar över på kommande generationer. Samtidigt öppnar det för mera förnyelsebar energi, vindkraften växer rejält i Sverige trots tuffa ekonomiska tider.
Under vårens budgetberedning så blir Region Gotlands akuta ekonomiska kris uppenbar för alla. Det rödgröna styret tvingas till slut inse det många med mig varnat för under flera år; det går inte att leva på engångspengar långsiktigt!
Hela året präglas av Natura 2000-processen. Den 31 augusti beslutar regeringen om 25 nya eller utökade områden med 8 000 nya hektar på främst norra Gotland. Beslutet berör stenindustrin, skogsägare och vindkraftens utvecklingsplaner.
Region Gotlands utredning visar att det innebär en förlust av minst 400 arbetstillfällen. Sammantaget så är det den absolut sämsta myndighetsprocess jag någonsin skådat. Orsaken är att ett av två regeringspartier går in och intervenerar i en pågående rättsprövning, och tar hjälp av Natura 2000-nätverket, för att till varje pris stoppa ett nytt stenbrott.
2015 blir mjölkkrisen ett samtalsämne för hela det svenska folket. Rysslands importstopp slår stenhårt på Sveriges mjölkbönder. En sedan länge värdelös lönsamhet når nya bottennivåer. Nu måste det till krafttag från många håll om inte svensk och gotländsk mjölkproduktion snart ska vara ett minne blott!
Under sommaren blir flyktingkrisen ett faktum i Europa. Den märkligaste politiska förflyttningen på länge inleds, helt plötsligt låter nästan alla traditionella partier som Sverigedemokraterna. Jag är stolt över Centerpartiet som värnar asylrätten och medmänskligheten genom att fokusera på att ändra reglerna i mottagningssystemet istället för att ändra grundinställning.
Den 12 december så undertecknas världens första bindande klimatavtal i Paris, ett historiskt genombrott! Äntligen fanns den globala insikten att vi gemensamt måste ta krafttag för att rädda jordens klimat till kommande generationer. Nu finns det bindande avtalet på plats, kvar är bara att verkställa det!
På det personliga planet var Ukrainaresan årets absoluta höjdpunkt. Sofia och jag körde de 200 milen ned till Gammalsvenskbyn genom Sverige, Polen och Ukraina för att skänka bort min gamla gröna pickup.
Det värmde våra hjärtan att i det lilla kunna hjälpa våra krigsdrabbade vänner.