Åker tåg genom det sörmländska landskapet, efter att ha deltagit på den årliga Stenhammardagen.
Ett landskap format genom årtusenden av jordbruk och den betande mulen.
Varje år bjuder Stenhammars godsförvaltning, med kungen och prinsen i spetsen, tillsammans med SLU in ett hundratal gäster till en dag med intressanta föredrag och exkursion med teman kopplat till produktion av nötkött och betesdrift. I år kretsade ämnena kring aspekter på klimat, miljö och matsäkerhet.
Vi lyssnade på bland andra Anders Wijkman, som nu är ordförande i miljömålsberedningen. Han talade om jordbruket och klimatet, och satte in det i ett större sammanhang.
Det är viktigt att skilja på biologiska utsläpp, och fossila, de biologiska kan minska men inte nollas. Medan de fossila kan nollas, genom till exempel biobränsle och elektrifiering.
Jordbruk kan därför inte jämföras med vilken annan industriproduktion som helst. Sverige bör öka sin livsmedelsproduktion, vi importerar i dag varannan tugga, och år 2050 beräknas 12-13 miljoner personer bo i landet.
Det är också skillnad på kött och kött. Vi har en förhållandevis klimateffektiv köttuppfödning i Sverige, och både kött- och mjölkproduktion har odiskutabla värden som förädlare av gräs. Gräs som i sin tur binder kol, ger öppna landskap och biologisk mångfald.
Wijkman talade också om vad som behöver göras för att minska jordbrukets klimatpåverkan, och nämnde möjligheter som, cirkulära system, vattenbruk, fleråriga grödor, kemidesignade grödor, möjligheter att ersätta sojan med mera. EU:s jordbruksstöd bör också förändras på ett genomgripande sätt för att kunna möta detta, genom att ge betalt för ekosystemtjänster.
Även civilförsvarsförbundet var på plats genom sin ordförande Sven Lindgren. Han talade om landets sårbarhet, både vad gäller försvar såväl som livsmedel. "Det finns inte längre några skafferier".
Svenska folket litar på att myndigheterna fixar maten, om något allvarligt händer. Men fakta är att det finns mat för ett par dagar om transportsystemet kollapsar. Om landet isoleras är våra dagliga livsmedel slut i butikerna efter 10-12 dagar, även om vårt interna transportsystem är intakt. Detta är inte en fråga för bönderna, utan en fråga för konsumenter, och politiker.
På vår exkursion fick vi en snabbkurs av kunniga experter från SLU, som berättade om hur det svenska landskapet formats genom årtusenden. Fick höra om alla vilda djur som funnits genom historien, många utrotade för evigt, men en del som kommit tillbaka, som till exempel vildsvinen.
Fokus var hur stor betydelse de betande djuren har haft och kommer att ha för den biologiska mångfalden och det öppna landskapet. Två tredjedelar av vår landyta är skog, och cirka 8 procent är jordbruksmark. På jordbruksmarken odlar vi en hög andel gräs, för att marken i kombination med klimatet är mest lämplig för det. Det tillsammans med att vi har en förhållandevis klimatsmart produktion i Sverige talar för att vi behöver öka den svenska produktionen av nötkött.
När det gäller landets säkerhet, är frågan om det krävs en brist på mat, innan frågan får tillräcklig uppmärksamhet?