Svårt att ta mer betalt för att man följer lagen

DEBATT GOTLÄNNINGEN2015-10-07 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

För någon vecka sedan medverkade jag i en paneldiskussion, ämnet var innehållet i regeringens kommande livsmedelsstrategi. Inför diskussionen hade vi fått några tillspetsade frågeställningar, för att tydliggöra vilka knäckfrågorna är.

I panelen fanns representanter från bönder, industri, handel, SLU och djurskydd. Mest tid fick frågan om djurskydd.

Vissa argumenterade för att det är lagstiftningen som ska definiera vad som är våra styrkor på marknaden i Sverige, och därmed skapa en konstlad marknad definierad av politiker.

Det är inte en detaljerad lagstiftning som borgar för en god djurhållning. Det är den enskilde bondens dagliga skötsel och omsorg som säkerställer en god djurhållning. Vi har alla ett intresse av att ta väl hand om våra djur även i framtiden.

Men en ålderdomlig och allt för detaljerad lagstiftning stjälper istället för hjälper.

Ett exempel på detta är beteslagstiftningen. Mycket har hänt i svensk mjölkproduktion sen dess tillkomst. Allt fler kor går lösa året om. Vi vet också att många har sina kor ute fler dagar än vad lagen kräver, och uppger att de tänker fortsätta att släppa ut korna även om lagen försvinner.

Beteslagstiftningen behöver förändras och moderniseras, det är dessutom bråttom. Svensk animalieproduktion håller på att flaggas ut.

Vi importerar hälften av allt kött vi äter, och mjölkprodukterna är på väg i samma riktning. Detta har allt för länge varit en ickefråga för svenska politiker. Handeln med mjölk är internationell, mjölkkvoterna som har reglerat hur mycket enskilda länder får producera i EU är borttagna, importen av mjölkprodukter till Sverige ökar. Ett tecken på svag konkurrenskraft.

Vi vet också att vi är underinvesterade när det gäller djurstallar, med nuvarande takt behöver vi använda stallar i uppemot hundra år för att upprätthålla samma produktion som i dag.

Utfallet i budgeten var milt uttryckt magert. Inte helt oväntat med tanke på den regering vi har. Decemberöverenskommelsen (DÖ), leder också till att övriga partier inte får igenom/behöver ta ansvar för sina alternativa budgetar.

Nu ifrågasätts DÖ inför kommande partistämmor med KD och FP. Oavsett om DÖ faller eller inte, så finns det en hel del politikerna kan göra utanför ramarna för DÖ, för att stärka konkurrenskraften i det svenska lantbruket.

Att vända den nedåtgående utvecklingen för svensk animalieproduktion måste prioriteras. Vi har en utmärkt utredning som presenterade sina förslag tidigare i år, en attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring: SOU 2015:15. Använd den som grund för förändringsarbetet.

Tillbaka till paneldiskussionen, nej det är inte politikerna som ska definiera det unika för svensk kött- och mjölkproduktion.

Det är svårt, för att inte säga omöjligt att ta en merbetalning för att lagen följs. Om inte beteslagen funnits, då hade det också varit möjligt att sälja betesmjölk, precis som i andra länder.