I förra veckan presenterade regeringen vårbudgeten. Nu efter att krutröken skingrats, är den bestående känslan en tydlig vänstersväng.
Vad leder det till? Tyvärr är svaret som dyker upp hos mig, färre jobb. För var skapas jobb, och hur skapas välstånd?
Ja, inte är det den offentliga sektorn som bygger välstånd, vilket jag har hört vänsterföreträdare uttrycka i debatt inför valet.
Den offentliga sektorn drivs med hjälp av våra gemensamma skattemedel, som i sin tur kommer från människor som arbetar, som anställda, eller driver företag. Detta är så grundläggande så man skulle inte behöva skriva om det.
Nu väljer regeringen att höja de sociala avgifterna för unga. För många små företag blir det snabbt en ganska stor kostnadshöjning. Men kanske mest viktigt är att tröskeln för unga att ta sig in på arbetsmarknaden blir ännu högre.
En annan viktig fråga för landsbygden är de skattehöjningar på diesel och bensin som slår hårt mot företag och boende på landsbygden.
Samtidigt är det bra att regeringen har valt att kompensera jordbruksnäringen genom ökad återbetalning av dieselskatt. En utebliven försämring.
Regeringen har startat ett ambitiöst arbete med en nationell livsmedelsstrategi. För första gången sen EU-inträdet finns viljan att sätta upp politiska mål för svensk livsmedelsproduktion.
Det är bra! Men ska det få trovärdighet, och än viktigare leda till en positiv utveckling för näringen, måste den förda politiken vara stringent.
Det går inte att ge med ena handen och ta med den andra. Att förbättra villkoren för företagare och att stärka konkurrenskraften i det svenska lantbruket är de viktigaste åtgärderna för att vända utvecklingen för svensk livsmedelsproduktion.
Nästan fyra av fem jobb skapas i små- och medelstora företag. Det är där den verkliga potentialen finns.