Att bli äldre är bättre än alternativet, sägs det. Det stämmer, på ett personligt plan. Men för regioner finns det faktiskt alternativ till att bli äldre, som inte förutsätter ett omedelbart frånfälle. Regioner kan i alla fall försöka föryngra sig. För Gotland finns det goda skäl att åtminstone försöka motverka effekterna av en åldrande befolkning.
Inför arbetet med en ny regional utvecklingsstrategi har konsulten Peter Stein författat rapporten Nulägesanalys av Gotland. Den tecknar en bild av Gotlands demografiska utveckling som förvånar åtminstone mig. Utvecklingen går fortare än jag trodde. Den framtid kan vara nära förestående, då gotlänningarna i den yrkesverksamma åldern 20 till 64 kan vara i minoritet. Och detta trots det positiva flyttnetto som på senare år lyft Gotlands befolkning. Rapporten konstaterar:
"På Gotland utgjorde åldersklassen 65+ förra året 25 procent av regionens totalbefolkning, att jämföra med ett riksgenomsnitt på 19,7 procent. Åldersklassen 65+ prognostiseras absorbera en stor del av regionens kommande befolkningstillväxt, samtidigt som antalet invånare i yrkesaktiva åldrar förväntas kraftig minskning."
Tack och lov finns det ett system för kommunal skatteutjämning som kompenserar kommuner med en demografi som innebär både låga skatteintäkter och höga kostnader. Men det är ju mer än skatteutjämning som gör en god region. Det finns många goda skäl, förutom snöd kommunalekonomi, som gör att en region är bättre att bo i och utvecklas bättre om den har gynnsam demografi. Hur påverkas exempelvis förutsättningarna för näringslivet i en region där en allt högre andel av arbetskraften behövs inom offentligfinansierade verksamheter som vård och omsorg? Hur påverkas rekryteringsläget för alla typer av arbetsgivare, inklusive regionen?
Förändringen går snabbt. Rapporten igen:
"Den demografiska utvecklingen kommer att betyda ökad efterfrågan på allokering av resurser till skola, vård och omsorg. Demografiska prognosdata resulterar bland annat i att befolkningsutvecklingen 2018-2027 betingar behov av 577 nya grundskoleplatser, 117 nya gymnasieplatser, 219 fler platser på äldreboenden och 550 nya färdtjänsttillstånd."
Och den går snabbare på Gotland än vad den gör på fastlandet. Under de senaste nio åren har åldrande, födslar, dödsfall, inflyttning och utflyttning sammantaget gjort att medelåldern ökat med två år. Samtidigt har medelåldern på fastlandet förblivit ungefär densamma.
Går man lägre tillbaka än rapporten blir det ännu tydligare. År 1998 var medelåldern på Gotland 40,3 år, mot 40,0 i riket. Mycket liten skillnad. Men tjugo år senare, 2018, var snittåldern på Gotland 44,8 mot bara 41,2 i riket. Över 20 år har Gotlands befolkning åldrats nästan fyra gånger mer än rikets.
För att bromsa utvecklingen behöver Gotland attrahera ett än större flyttnetto än i dag. Att fler flyttar hit än härifrån.
En viktig faktor för att Gotland ska kunna attrahera fler, och gärna i den yngre delen av det yrkesverksamma spektret 20 till 64, är bostäder. Och rapportförfattaren tvingas konstatera att Boverkets Bostadsmarknadsenkät bedömer att Gotlands bostadsmarknad som helhet befinner sig i obalans nu, och kommer att vara i obalans även om tre år. Speciellt i "centrala orter". Vilket väl är en omskrivning för Visby.
Det är sannolikt ett starkt bidragande skäl till att kunskapsintensiv verksamhet har särskilt svårt att rekrytera.
Gotland behöver planera för att klara av att hantera de förändringar som tycks vara på väg. Som rapportförfattaren konstaterar:
"Det väsentliga för att kunna ta sig an demografiska prognosdata är inte huruvida man gillar eller ogillar den utveckling som prognosdata visar utan förmåga att i god tid gilla läget."
Jag skulle väl vilja tillägga att förutom att gilla läget, så går det ju också att påverka utvecklingen så att utfallet blir något annorlunda än prognoserna varslar om.