Till 2020 ökar landets genomsnittliga skatt från 32,19 procent till 32,28. I sju kommuner höjs skatten med mer än en krona. Även om anledningarna till att höja skatten varierar är det på det stora hela en ökad belastning på den kommunala sektorn som får genomslag.
För den enskilde skattebetalaren mildras dock effekten av skattehöjningarna av jobbskatteavdraget, eftersom avdraget ökar med höjd kommunalskatt. Det sker på gott och ont. Visst är det positivt att enskilda inte behöver ta hela smällen när skatten höjs. Däremot kan jobbskatteavdraget ge kommunerna möjlighet att höja skatten utan att råka ut för missnöjda invånare. På så vis kan kommunen mjölka staten på mer pengar, som täcker upp för avdraget till invånarna.
Därför är det extra viktigt att faktiskt notera när kommunen eller regionen öre för öre, krona för krona, håvar till sig mer pengar genom skattehöjningar, och inte bara titta på hur det påverkar den egna plånboken. Det gäller särskilt invånare i bland annat Hammarö, Ydre och Åtvidaberg där skattehöjningen för 2020 blir som störst.
Hela orsaken bakom skattehöjningarna handlar dock inte om kommunens egna felsteg. Många kämpar fortfarande med att försöka integrera nyanlända, som staten inte längre betalar för, och allt fler hyr in ordningsvakter som en följd av Polisens ordningsmisslyckande. Till detta kommer fler äldre i behov av omsorg och vård, samt fler barn i behov av förskola och skola. Och allt eftersom staten drar sig tillbaka och stänger myndighetskontor får kommunen se till att täcka upp.
Därmed inte sagt att alla kommuner kan skylla sitt skattehöjande på staten. I alldeles för många kommuner tillåts en enorm ineffektivitet i hur skattemedlen används, vilken en sammanställning från Svenskt näringsliv (13/11) visar. Bland de mest ineffektiva kommunerna förekommer även vissa storstadskommuner som har relativt låg skatt, men som ändå har en slösaktig användning av resurserna.
Det finns dock gott om inspirerande exempel för den kommun som fastnat i ett träsk av onödiga utgifter. Nyligen rapporterade DN (11/12) om hur Borås framgångsrikt lyckats minska utbetalningarna av försörjningsstöd, och genom tydliga krav styrt människor mot egen försörjning. Därtill finns kommuner som lyckats med att effektivisera resurserna till skola och äldreomsorg, såsom Mellerud och Jokkmokk, respektive Ödeshög och Sunne.
För lokalpolitiker kan det nog ofta kännas som att den enda utvägen för att täcka utgifterna är att höja skatten. Kanske i kombination med omfattande sparpaket. Men ofta finns det andra sätt att få pengarna att räcka till. Att målinriktat minska bidragsberoendet och öka verksamhetens effektivitet är två tydliga exempel.