Riksbanken behöver lägga i en växel och sänka räntor

”Riksbanken och dess chef Erik Thedéen borde agera lika kraftfullt som de gjorde när styrräntan snabbt höjdes för att Sveriges ekonomi ska få fart”, skriver Malin Lernfelt

”Riksbanken och dess chef Erik Thedéen borde agera lika kraftfullt som de gjorde när styrräntan snabbt höjdes för att Sveriges ekonomi ska få fart”, skriver Malin Lernfelt

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi2024-12-16 07:03
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

LIBERAL ASPEKT

Riksbankens inflationsmål är nått men samtidigt fortsätter nedgången i svensk ekonomi. Nu behövs kraftfulla åtgärder för att vända utvecklingen. 

Riksbanken har sänkt styrräntan i ett antal steg. Bankerna har följt efter med bolåneräntorna, om än försiktigt. Alltifrån amorteringskrav till elskatter ligger samtidigt fast. Och arbetslösheten växer. Det är troligtvis några av orsakerna till att den efterlängtade uppgången i svensk ekonomi lyser med sin frånvaro.  I september föll BNP med nedreviderade 1,5 procent mot i augusti.

Det är tydligt att människor fortfarande har det tufft. Betydligt fler än tidigare har de senaste åren haft svårt att ha råd med det allra mest nödvändiga. Skuldsaldot hos kronofogden slår i taket. I ett sådant läge är det inte märkligt att hushållen inte är särskilt sugna på att konsumera och att många håller igen allt de kan. I oktober föll konsumtionen med 0,3 procent jämfört med månaden före eller minus 1,1 procent i årstakt, enligt SCB.

Ett annat tecken på den allvarliga situationen är att Black week, vilken normalt alltid ger en skjuts åt detaljhandeln, i år inte lyckades locka lika många som vanligt. Enligt siffror från Svensk Handels stilindex för november ökade försäljningen av kläder med endast 1,6 procent jämfört med samma månad förra året, medan skoförsäljningen hade en negativ utveckling på -6,9 procent.

Att människor inte köper en massa saker de inte har råd med är på ett sätt bra. Men samtidigt innebär den kraftigt minskade konsumtionen att flera branscher går på knäna. Sverige har hamnat i en ond cirkel som det uppenbarligen är svårt att ta sig ur. Under 2025 förutspås arbetslösheten öka ytterligare vilket visar att inte bara hushållen, utan även näringslivet, kämpar. Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt påpekar att “Vi har haft extremt höga räntebetalningar av disponibel inkomst. De har inte varit så här höga sedan 1997. Nu har Riksbanken börjat sänka räntan men det tar tid innan det får effekt” (Tidningen Näringslivet 10/12).

Frågan är hur länge vi kan vänta? När ska hjulen börja rulla? När ska byggbranschen återigen få fart och människor ha råd att sätta guldkant på tillvaron? Såväl riksbanken som regeringen måste lägga in ytterligare en växel och sänkta räntor och skatter. Annars kommer kräftgången att fortsätta under en lång tid framöver. Till gagn för ingen. 

GOTLÄNNINGEN

Det här är en text från Gotlänningens ledarsida, åsikterna är skribentens.