Tisdag 6 augusti kom statliga konjunkturinstitutet, KI, med sin prognos om den svenska ekonomin. Den visar att konjunkturen bromsar in snabbare än vad man trodde för två månader sedan.
Den svenska ekonomiska tillväxten, bnp, minskade oväntat under andra kvartalet. Sysselsättningen minskade också det kvartalet, vilket var för andra kvartalet i rad.
Arbetslösheten väntas öka lite grann för i år och även för 2020. Det sker trots att KI finner att högkonjunkturen dröjer sig kvar i år och ebbar ut 2020.
Riskerna för en sämre internationell ekonomisk utveckling är flera. En riskfaktor är det handelskrig som nu pågår mellan USA och Kina, med höjda tullar på olika varor.
Samma dygn som KI lade sin rapport kom besked om att USA fastslår att Kina är en valutamanipulatör. Alltså håller ett lågt värde på sin valuta mot främst USA:s dollar.
Effekten blir som en devalvering, som gynnar export av kinesiska varor, till bland annat USA. Och som fördyrar import i Kina av utländska varor, bland annat från USA.
En annan riskfaktor är ovissheten hur Storbritanniens utträde ur EU, brexit, ska påverka handel och ekonomi.
En tredje faktor är utvecklingen i Mellersta östern och hur det ska gå med spänningarna mellan Iran och andra länder, främst USA, angående transportleden i Hormuzsundet där många oljetankers passerar.
Frågan har koppling till atomavtalet om anrikning av uran, som USA lämnat och Iran därmed inte ser sig bundet av.
Orosmolnen för världshandeln och konjunkturen är många. USA är involverat i flera av riskfaktorerna.
Samtidigt vill USA:s president Donald Trump ha en god ekonomisk utveckling i USA nästa år, som är presidentvalår och då han hoppas att bli omvald.
Handelskrig med Kina kan Trump ägna sig åt, även om det ger sämre världskonjunktur. Bara det förblir bra ekonomi i USA. Men han ger sig ogärna in i militära konflikter som kan innebära döda amerikaner, som konflikten med Iran.
Sverige och vår ekonomi är som ett guppande flöte som påverkas av de vågor i vattnet andra orsakar. De svenska statsfinanserna är bra vilket är positivt.
Med sämre konjunktur erhålls dock lägre skatteintäkter. Det kan leda till väldigt lite så kallat reformutrymme i den höstbudget som regeringen ska besluta ramarna för på mötet på Harpsund om någon vecka.
Det mesta som den budgeten ska innehålla är redan uppbundet av januariavtalets 73 punkter. En är borttagen värnskatt från 1 januari 2020, en del av inkomstskatten för de med höga inkomster.
Att sämre världskonjunktur kan ge mindre koldioxidutsläpp, vilket konjunkturnedgången 2008-2009 visade, är en klen tröst.