Sverige har fört en unik corona politik där livet i många avseenden har kunnat fortgå som tidigare. Skolor och förskolor har till exempel varit öppna (frånsett de högsta klasserna) restauranger, kaféer, hotell och köplador har hållits öppna. Sverige har gynnats av varenda skoldag som en elev kunnat delta i. Däremot har 2,5 miljoner 70 plussare uppmanats att isolera sig från omvärlden, men uppmuntrats till att promenera utomhus. Detta skiljer sig från de flesta andra länder som haft alla skolor stängda, liksom alla näringställen och alla affärer frånsett livsmedelsbutiker. Gemensamt för alla länder inklusive Sverige har varit att många har arbetat från bostaden. Arbetslösheten har överallt vuxit till 30 tals nivåer. Detta beror på att exporten överallt sjunkit och utlandsturismen upphört. Och inte minst att den privata konsumtionen fallit kraftigt i brist på konsumenter.
Nu ritas kartan om. Allt fler länder kommer de närmaste veckorna att öppna skolor och förskolor, matställen och vanliga butiker och många släpps ut till att promenera. Liksom många i USA:s delstater. Detta trots att smittoriskerna fortsätter att vara höga. Jag tror att effekterna på ländernas ekonomier av öppnandet blir ytterst begränsat medan däremot en ny våg av smitta kommer att bre ut sig. Ingenting tyder på att varken vår svenska export kommer att växa eller att gränserna kommer att öppnas för utlandsturism hit.
Därför kommer månader framöver krävas fortsatt statligt stöd till omställning av svensk ekonomi. Statens stöd måste därför vara effektivt och leda till att företagen inte utnyttjar det till aktieutdelningar eller ges till företag skrivna i skatteparadis. Regeringsunderlaget har beslutat att bortåt 40 miljarder kronor ska satsas på direkt företagsstöd vilket möjliggör en längre stödperiod. Ledda av M har oppositionen krävt nära tre gånger så mycket pengar vilket är omöjligt att ge uthålligt. Moderatledaren Ulf Kristersson hade dessutom fräckheten att i TV hävda att detta enbart var en återbetalning av arbetsgivaravgifter som företagen gjort. Han verkar inte veta vad varje nybörjare som läser ekonomi får lära sig, att vad som kallas arbetsgivaravgifter aldrig till slut betalas av företagen utan av löntagarna ur löneutrymmet.
Och andra profeter säger att det är staten som stängt näringslivet och därför ska betala. I själva verket är ju exportstoppet orsakat av bortfallen efterfrågan från utlandet och raset för delar av handeln beror på att vi som potentiella kunder av ren självbevarelsedrift håller oss borta.
Roland Spånt fil dr nationalekonom