Det handlar om nystartade teknikbolag som värderas till mer än en miljard amerikanska dollar. Dessa bolag i digitaliseringens frontlinje kallas enhörningar. Några exempel som finns i det svenska stallet är musikstreamingbolaget Spotify, den elektroniska betallösningen Klarna och digitala telefontjänsten Skype.

Ett företag som det skryts särskilt med är Spotify. Politiker tar det gärna som ett exempel på den nya ekonomin, svensk innovation och hur framtidens värdeskapande kan te sig. När Mikael Damberg (S), som nu är inrikesminister, var näringsminister talade han sig varm om Spotify och andra enhörningarna (24/4 2015). Den bilden har satt sig. Spotify har kommit att bli något av en nationalklenod, som vävs samman med idén om att framtidens smältdeglar till storstäder är platserna där det händer.

Spotify har också lyckats med en imponerande bedrift. Antalet användare är nu uppe i väldiga 248 miljoner, enligt den sista kvartalsrapporten. Det senaste kvartalet redovisar bolaget också en vinst på 580 miljoner kronor. Det är historiskt, men på ett kanske otippat sätt.

Bara en gång tidigare har Spotify visat ett positivt rörelseresultat under ett enskilt kvartal. Och låt oss stanna vid det – bolaget som så många skryter med har nästan aldrig tidigare gått med vinst. I stället har det slukat pengar. Visserligen kostar det att expandera, som Spotify gör. Men ändå. Svenska politikers favoritexempel på affärsidé som hör framtiden till har nästan aldrig gått med vinst.

De företag som det förespeglas ska leverera morgondagens stora värden går ofta knackigt. Värdet finns i förväntningarna. Det är inte heller dessa nystartade techbolag som anställer många personer. Det är inte där de stora intäkterna till landet genereras.

Fortfarande är det de klassiska basnäringarna som står för det stora värdeskapandet. Nu som då är skogen och stålet ryggraden i landets ekonomi. Skogsindustrins exportvärde uppgick förra året till 145 miljarder kronor. Samma år exporterades svenskt handelsfärdigt stål till ett värde av över 53 miljarder kronor. Välståndet skapas alltså fortfarande i pappersbruken i Grums, Jönköping och Norrköping. Och på SSAB:s stålverk i Luleå och Oxelösund.

Till den listan kan många andra industrier läggas, som SAAB i Linköping, Volvo CE i Arvika och Uddeholm i Hagfors. Den som tittar efter upptäcker också hur många framgångsrika verksamheter som finns utanför storstäderna. Som Wasabröd i Filipstad. Eller Arlas många mejerier, som finns i bland annat Visby, Falköping och Götene.

De traditionella näringarna bär också på en stor innovationskraft. Kanske är de senaste lastbilarna från Volvo och Scania ett lika bra exempel på användandet av ny teknik som en musikstreamingtjänst på nätet.

Den som tror att storstädernas enhörningar står för framtidens tillväxt missar alla framgångsrika företag runt om i Sverige, som de facto bygger landet.