I onsdags debatterade och röstade vi om min motion en behovet av en tredje elkabel till Gotland i riksdagen. Det var en spännande debatt, där nu fem partier pratade för elkabeln till Gotland. När frågan var uppe för ett år sedan var det enbart Centerpartiet som gjorde det. Så frågan har rört sig framåt politiskt skulle jag säga. Trots att regeringen och Sverigedemokraterna ännu stretar emot.
Varför är det då så avgörande med en ny elkabel till Gotland? Skälen till det är många. Alla inser nog i dag hur grundläggande det är med en trygg elförsörjning i samhället. All verksamhet är snart beroende av el. Det gäller all från datorer, mjölkrobotar till stora industrier som Cementa. Gotland har upplevt 18 totalavbrott under 2018–2019, visserligen till viss del beroende på uppgraderingar, men totalt sett är det helt förödande för öns utveckling.
Cementa behöver inom tio år ställa om sin teknik för att kunna bli klimatneutrala enligt sina egna planer. Trycket på Cementa att göra något som Sveriges näst största utsläppspunkt av koldioxid ökar för varje månad som går.
Den lösning med koldioxidavskiljning och lagring, som jag upplever är deras huvudspår just nu, leder till att elförbrukningen på Gotland går från dagens cirka 1 TWh till 3 TWh. Det medför ett stort behov av mera lokal energiproduktion och betydligt starkare kabelanslutningar.
Öns elnät har i praktiken varit fullt sedan cirka tio år tillbaka, dagens två kablar är maxutnyttjade. Det bromsar utvecklingen av mera förnyelsebar energiproduktion på och runt Gotland. Det är ingen situation Sverige och Gotland kan leva med eftersom behovet av mera förnyelsebar elproduktion i södra Sverige ökar framöver. Det finns också ett tillstånd att göra bottenundersökningar och planer på en väldigt stor vindkraftspark söder om Gotland som ser väldigt spännande ut. Men det förutsätter givetvis kabelanslutning.
Tidsaspekten för en ny kabel är central. Normalt är ledtiderna väldigt långa, för en sjökabel mellan 8-10 år. Det samtidigt som dagens två kablar från 1980-talet sjunger på sista versen. Enlig den kunskap som finns i dag så är de uttjänta mellan 2030–2035. Därför brådskar det att komma till beslut för att över huvud taget säkra öns elförsörjning framöver. Enormt viktigt är att en kommande kabellösning inte bygger på att de gamla kablarna räknas in som en del av lösningen, eftersom de snart faller för åldersstrecket.
Centerpartiet har länge varit drivande för att Gotland, som sista län, ska anslutas till stamnätet. Vi vet att det är en helt avgörande utvecklingsfråga för öns framtid. Genom att S-MP-SD röstade nej till min motion, och vann omröstningen med knapp majoritet, så ökar nu trycket på regeringen att lösa sakfrågan. För en säkring av öns långsiktiga elförsörjning som klarar både öns och klimatets behov måste ske. Inget annat duger faktiskt, det är min utgångspunkt.