Elbrist är ett nytt ord i den svenska vokabulären. Eller, det används åtminstone nu ofta för att beskriva situationen i Sverige och inte någon annanstans.

– Vi har ett antal områden i landet där vi har problem med nätkapaciteten, sade Niclas Damsgaard, marknadsstrateg Svenska Kraftnät tidigare i år till SVT.

– Det ger svårigheter för ny industri som ska etableras, växande städer, transporter, tunnelbana och liknande som kräver ny kapacitet i näten.

När bagerijätten Pågens tvingades ställa in sina utbyggnadsplaner i Malmö på grund av att Eon inte kunde garantera elförsörjningen,  sade  Pågens vd Anders Carlsson Jerndal till Svenska Dagbladet.

– Strömbrist är något man hör talas om i u-länder.

Samtidigt fortsätter elbehovet att öka, när elen ersätter andra energikällor med anledning av klimatomställningen. Enligt en ny beräkning från Svenskt Näringsliv, som publicerades i fredags,  ökar elbehovet i Sverige fram till 2045 med minst 60 och kanske ända upp till 80 procent fram till år 2045. Mest ökar elbehovet i industrin, om man tittar på absoluta tal. Men i förhållande till dagens förbrukning ökar elbehovet ännu mer inom transporter, där övergången till eldrift ännu är i sin linda.

Svensk näringsliv försöker i ett pressmeddelande ge en bild av storleksordningen av det ökade elbehovet:

"Den beräknade ökningen motsvarar elproduktionen från 14 400 av dagens genomsnittliga vindkraftverk (idag finns det cirka 3 500 stycken) eller elva reaktorer med samma effekt som Ringhals 1. 

Det ökade elbehovet är lika stort som den sammanslagna elproduktionen i Finland och Lettland."

Det är dock inte möjligt att möta det ökade elbehovet enbart med  oförutsägbara elkällor som vid och sol. Det måste finna annan och pålitligare energiproduktion som försörjer elbehovet även när det inte blåser och när solen knappast orkar ta sig över horisonten. Vi behöver exempelvis den fjärde generationens kärnkraft. Annars klarar vi varken klimatomställningen eller Sveriges framtida välstånd.

Men kärnkraften är på väg att avvecklas snarare än utvecklas och det finns inga tecken på att regeringen tar frågan på det allvar som den förtjänar. Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) förklarade i går för Rapport att han visserligen tror att Svenskt Näringsliv gjort sitt bästa för att förutsäga det framtida elbehovet men:

– Det är väldigt svårt att förutspå framtiden och vi vet från historien att de flesta förutsägelser skjuter kraftigt över när det gäller energibehovet.

Sverige behöver en ny regering.