Ett olagligt sätt att gynna Gotlandshem

Något som debatteras flitigt på Gotland är bostäder. Vissa tror att det inte behövs fler, andra hävdar att vi har bostadsbrist.

Fastighets- & byggnadsindustri2019-10-15 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Allt kokar ner till att det i alla fall behöver byggas hyresrätter. De senaste veckorna har både de partier som styr (C, L, KD och M) och oppositionen i form av S menat att man medvetet ska hålla ner priset för det egna bolaget Gotlandshem för att förbättra förutsättningarna för lägre hyror. Vi menar att detta är fel väg att gå. Den är till och med olaglig

När kommunerna är markägare har de inte rätt att sälja mark för bostäder till underpris. En sådan försäljning skulle – 

Gästtyckare

enligt EU:s statstödsegler och kommunallagens förbud – vara att gynna enskilda näringsidkare. Det innebär att försäljning i princip alltid måste ske till marknadspris.

Det hela handlar om att en bit mark, för att kunna bebyggas, behöver förberedas med planläggning, infrastruktur och VA bland annat. Detta är en kostnad som ska täckas av det pris marken betingar vid en försäljning. Om markpriset är lägre än kostnaderna så måste pengarna tas från något annat håll – det vill säga av skattebetalarna. Rimligen ska kommunen inte sälja mark som inte har en kalkyl som går ihop utan istället börja på ställen där man får tillbaka sina investeringar.

Om vi jämför med en fabrik som producerar en vara till en viss kostnad och ingen vill betala det priset så kommer fabriken att läggas ner. På samma sätt måste en kommun få betalt för sina nerlagda kostnader, de ska inte betalas av skattebetalarna. Objektivt måste man se det som ett mål att den planerade exploateringen i bästa fall ska ge ett tillskott till kommunkassan, men i vart fall inte bidra till att skapa underskott.

Byggkostnaderna utanför storstadsregionerna i Götaland (länsregionen III) ligger på cirka 28 700 kr per kvadratmeter bostadsyta (enligt SCB för år 2017).  Marken anges därutöver kostat i genomsnitt 3 550 kr per kvadratmeter. Markkostnaderna utgör således i genomsnitt endast cirka 11 procent av de totala produktionskostnaderna för bostäder och bidrar därmed i samma mån till att öka kraven på vilken hyra som behöver tas ut. 

Ett alternativ till försäljning kan vara att upplåta marken med tomträtt. Det kan vara en möjlighet i de fall man önskar att hyresrätter byggs och vill att hyrorna i dessa ska kunna hållas låga. Ingen försäljning sker då av marken, men en årlig avgift för markupplåtelsen (tomträttsavgäld) ska istället betalas till kommunen av den som i framtiden kommer att äga bostadshusen på marken.

Tomträtt i markanvisning för hyresrätt ses av byggaktörer i Stockholm som ett förmånligt erbjudande.  Det ger på lång sikt kommunen en rimlig avkastning på marken som följer med marknadsprisutvecklingen över tid och det kan ge fler hyresbostäder med rimligare hyror på ett kontrollerat vis.

Med tomträtt skulle villkoren vara klara redan inför planskedet och sannolikt också snabba på byggstart, något som vore gynnsamt för kommunen.