LIBERAL ASPEKT
Alltför många svenskar är överviktiga och riskerar allvarliga följdsjukdomar. Det positiva är att det något så enkelt som att gå ut och gå kan göra stor skillnad.
Lagom till de sista resterna av julgodiset är uppätna slår det dåliga träningssamvetet till. Vågen har kanske krupit uppåt under helgerna, man känner sig proppmätt och däst efter många och långa middagar och myskvällar. Vad passar då bättre än att inviga det nya året med nya vanor? Göra en rivstart, köpa gymkort, investera i fräsiga träningskläder och snabba skor och börja springa? Det är precis så många resonerar. Och så kämpas det intensivt i några veckor. Kanske till och med någon månad. Sen trappas träningstillfällena så sakteliga ned för att till slut sina helt och gymkortet blir liggande outnyttjat tills tillräckligt med tid gått för att det ska bli möjligt att krångla sig ur gymkedjans abonnemangshelvete.
Det är synd att det så ofta blir så. För extrakilona som allt fler svenskar bär på är ett problem. Likaså den allt större bristen på aktivitet. I dag är mer än hälften av alla vuxna i vårt land överviktiga eller feta. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik ökade de med för många kilon i åldern 16–84 år från 46 procent till 51 procent mellan 2006 och 2022. Ökningen är störst bland de yngsta (16–29 år), med en ökning från 22 procent till 28 procent. Flest överviktiga finns bland 45-64-åringarna där 62 procent väger för mycket för att det ska vara hälsosamt.
Att någon väger mycket eller rör sig för lite kan ha många olika orsaker. Inte minst handikapp, sjukdom, tidsbrist eller andra svårigheter och det finns absolut ingen anledning att skambelägga eller ifrågasätta enskilda individer. Samtidigt är det ett faktum att övervikten i sig såväl som bristen på fysisk aktivitet ökar risken för alltifrån hjärt- och kärlsjukdom till depression, cancer, benskörhet och diabetes typ 2.
En stor forskningssatsning som Hjärt-Lungfonden står bakom visar att medelålders svenskar i allmänhet ägnar mindre än 0,1 procent av sin vakna tid åt högintensiv fysisk aktivitet, och att de är stillasittande mer än hälften av sin vakna tid. Det är en allvarlig utveckling. Det positiva i situationen är samtidigt att små beteendeförändringar kan göra stor skillnad.
En ny studie från Griffith University i Australien som nyligen publicerats i tidskriften British Journal of Sports Medicin visar att något så enkelt som att ta en promenad om dagen, både gör människor friskare och förlänger livet. För individer över 40 år kan en timmes promenad leda till i genomsnitt drygt fem timmar längre liv (DN 26/12). I förlängningen kan man alltså tjäna flera år bara på att ta på sig skor och jacka och gå en sväng. För att göra det lite enklare eller roligare kan man ta sällskap med någon eller passa på att lyssna på en bok eller sin favoritpodd om man har en sådan. Eller så går man ut i naturen och njuter av tystnaden.
Det bästa nyårslöftet att ge sig själv och sin familj är tveklöst att försöka finnas kvar så länge det går, och då är det för många dags att tappa kilon och börja röra sig mer. Man behöver som sagt inte ta i så man spricker och kasta iväg en massa pengar på gym och dyra outfits, springa flera mil i veckan eller börja svälta sig. Det resulterar bara i att man tröttnar och snabbt är tillbaka på noll. Ett steg i taget räcker. Låt 2025 bli promenadens år.