Kan föreningslivet rädda unga från kriminalitet?

Armand Duplantis är ett utmärkt exempel på vad föreningslivet kan bidra till.

Armand Duplantis är ett utmärkt exempel på vad föreningslivet kan bidra till.

Foto: Martin Meissner

Föreningsliv2024-08-21 04:55
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

LIBERAL ASPEKT

Olympiska spelen för människor samman. Det gäller såväl på OS-arenorna som för dem som följer spelen från tv-sofforna. När Armand Duplantis återigen slog världsrekord spreds gratulationerna över såväl sociala medier som i pressen med en rasande takt. Helt på sin plats. Tänk vad idrottarna kan prestera. Och få människor att känna. 

Prestationerna kommer förstås inte som en blixt från klar himmel. Förutom eget engagemang är det föreningar med aktiva föräldrar och tränare som möjliggör att unga kan bli riktigt bra inom sina respektive områden. För Duplantis var föreningen IK Stål i Avesta viktig. För den tidigare höjdhopparen Stefan Holm var Kils AIK detsamma. Och listan kan göras lång. Bakom varje framgångsrik idrottare finns en förening eller klubb. 

Men föreningslivet är viktigt ur fler aspekter än att det hjälper idrottsintresserade att bli bra på sina grenar. Föreningslivet för människor samman. 

I den bästa av världar håller det även unga borta från kriminalitet. I synnerhet gäller det på landsbygden där utbudet tenderar att anses skralt bland de yngre. Ungdomsgårdar slår igen och långväga resor, för att ta sig till ett större samhälle med ett bättre utbud, riskerar att leda till tristess och busstreck. 


Föreningar är förstås inte hela lösningen för att unga inte ska dras in i de kriminellas värld, men de kan vara en viktig del av den. 2020 var 29 procent av Sveriges befolkning aktiva i minst en förening (SCB). Men aktivitetsnivån inom barn- och ungdomsidrotten sjunker, nedgången har pågått sedan början av 2000-talet (Idrottsstatistik.se). Något som gör att föreningarna per automatik blir färre och utbudet för unga att engagera sig i något blir svårare på allt fler platser i Sverige. 

Föreningar, i synnerhet i städerna och de utsatta områdena, kan visserligen även fungera som en plats för kriminella att försöka värva medlemmar. I Stockholm arbetar man aktivt för att så inte ska vara fallet. Även i Skellefteå har unga fotbollsspelare utsatts för försök till värvning (SVT 29/9, 2023). 

Det här måste förstås motarbetas till varje pris. En förening ska präglas av gemenskap, inte av kriminalitet. Fördelarna med en förening bör dock trumfa de eventuella riskerna. 

Gemenskapen som föreningarna bidrar till är viktig sett ur flera perspektiv. Förutom att unga får någonting att göra så ställs medlemmarna inför utmaningar som de ensamma eller tillsammans försöker övervinna, något som kan vara till fördel i fler sammanhang än inom idrotten. De lär sig om disciplin och att hårt arbete tenderar att löna sig. Men framför allt är gemenskapen en väg bort från potentiell ensamhet och riskerna som denna kan föra med sig. 

För att föreningar ska fortsätta att existera behövs dock engagerade vuxna. Människor som är beredda att lägga åtskilliga timmar av sin fritid på föreningen. Föreningslivet behöver även hänga med i tiden, och verka utifrån aktuella förutsättningar. 

Det är beundransvärt att Duplantis slår rekord efter rekord. Men det riktigt fina är att han är en fin förebild som visar vad ett fungerande föreningsliv faktiskt kan leda till. 

GOTLÄNNINGEN

Det här är en text från Gotlänningens ledarsida, åsikterna är skribentens.