LIBERAL ASPEKT
Ett oroligt världsläge och ett otryggt Sverige färgar årets Förtroendebarometer, men siffrorna ger också vissa skäl till hopp.
Det är oroligt, såväl ute i den stora vida världen som hemma i lilla Sverige. Krig, konflikter, sprängningar och gängkrig. Att det sätter sina spår på årets upplaga av Förtroendebarometern, som genomförts årligen sedan 1997, är föga förvånande.
Högt hamnar såväl Polisen som Säpo och Försvarsmakten. Även Nato, som tagits med i mätningen för första gången, kliver in på en hög placering – andelen med mycket eller ganska stort förtroende är högre än för FN, vars förtroende också mäts för första gången, liksom för kungahuset och svenska staten. Om den höga siffran kommer överleva Donald Trumps härjningar som USA:s president och nyckelspelare i alliansen återstår att se.
Svenska kyrkan når en toppnotering, även det förklaras med att trygghet står högt i kurs. "Blir det kris så vänder vi oss till kyrkan, även om vi inte är särskilt gudstroende", säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och ledamot i Medieakademin som ligger bakom barometern till GP (19/2). Att förtroendet för Svenska kyrkan ökat under flera år går förstås även in i debatten om att det finns en allmän kristen trend i sekulära Sverige.
Värt att notera är att förtroende i sig inte särskilt väl förutsäger om vi kommer vända oss till en aktör. Det syns bland tidningarna, även om Expressen och Aftonbladet hamnar i förtroendebotten är vi många som klickar oss in på deras webb dagligen. Bland sociala medier, där jättarnas förtroende överlag sjunkit de senaste åren, hamnar Tiktok i botten, men svenskarna som ändå använder appen är många. Det handlar nog inte om ett hyckleri, så mycket som en kapacitet att finna viss nytta eller glädje även i en app eller sajt man är kritisk mot. Kritisk konsumtion, snarare än blind tillit.
Särskilt för i år är att man frågat om förtroendet för olika internationella ledare, och föga förvånande hamnar autokrater och despoter, som Xi Jinping och Vladimir Putin i absoluta botten. Högerpopulister som Donald Trump och Giorgia Meloni har förtroende hos ynka åtta procent. I topp hamnar Volodymyr Zelenskyj och Mette Frederiksen, och även Ursula von der Leyen och Emmanuel Macron hamnar högt. Något att glädjas åt för den som oroar sig över populism och hot mot demokratin.
Räcker inte det? Tröst finns att få, vissa saker är beständiga även i en föränderlig värld. Som Systembolagets skyhöga förtroende. I oroliga tider behöver vi känna trygghet – och vissa kanske ta sig en stänkare.