LIBERAL ASPEKT
Den stora skolsekretessutredningen med uppdraget att hitta en ny permanent lösning för hur Skolverket ska samla in och presentera statistik om friskolor, efter att en ny tolkning av sekretesslagstiftningen från myndigheternas sida gjorde sådan statistik omöjlig, skulle blivit färdig i mars. Det kommer den inte att bli.
I grunden är alla partier överens om att det är orimligt att friskolornas statistik inte är offentlig. För att det ska vara någon mening med det fria skolvalet behöver föräldrar ha möjlighet att fatta informerade beslut. Något som blir svårt utan tillgång till jämförbara siffror över olika skolor. Hur problemet ska lösas är det dock svårare att hitta enighet kring.
Det är därför utredningen nu blir försenad. I utredningens direktiv – skrivna av den förra regeringen – ingick att se över om och hur offentlighetsprincipen skulle kunna tillämpas även på fristående skolor. Det har regeringen strukit, istället vill skolminister Lotta Edholm se en "insynsprincip" eftersom tillämpningen av offentlighetsprincipen tros innebära en stor belastning för mindre friskolor.
Det är sant att utkrävande av handlingar enligt offentlighetsprincipen innebär en del administration för myndigheter och andra offentliga aktörer som i dag lyder under principen.
Samtidigt bör det noteras att även om regeringen i regel hänvisat till de mindre skolorna för att förklara sin ståndpunkt, är motståndet starkast från de stora koncernerna sett till remissyttranden. Idéburna skolors riksförbund välkomnar att offentlighetsprincipen ska gälla för alla skolor. Det gör att regeringens argument faller platt.
Det är inte alltid helt självklart att offentlighetsprincipen ska råda i all verksamhet driven med offentliga medel, som det ibland kan låta i debatten.
Men det är självklart att friskolor måste ge ut uppgifter för att jämförande statistik ska gå att sammanställa. Redan i dag är de skyldiga att lämna ut uppgifter till Skolinspektionen, för att möjliggöra granskning från det offentliga. Det har inte ändrats av den nya lagtolkningen.
Frågan handlar om vilken nivå av insyn och rätt att kräva ut uppgifter medborgare och journalister ska ha – och om regelverket ska vara samma för kommunala skolor och friskolor. Offentlighetsprincipen underlättar granskningar något enormt. När kritiken mot friskolorna växer är det inte märkligt att det finns ett intresse av att de uppgifterna är lätta att få ut.
Det är dock inte så att alla delar av det offentligas verksamhet lyder under principen, den typen av insyn saknas till exempel i statliga bolag. Något som ter sig märkligt i ljuset av en debatt där privata företag nu förväntas råda under samma princip.
Skälet till att det ser ut så liknar varför skolkoncernerna inte vill lyda under offentlighetsprincipen: viljan att skydda affärshemligheter. Det går dock att argumentera för att det är orimligt i båda fallen.