100 år av kamp för naturen
Svenska Naturskyddsföreningen fyller 100 år i år. Emma Lindberg har gjort ett klimatindex för landets kommuner.
Foto: Tobias Lundgren / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men det kräver också sina offer, nämligen framtida generationer. Dom som om några hundra år vill ströva fritt utefter Gotlands stränder. Precis som vi idag vill gå Gotland runt eller Fårö runt. Det är alltså en ständig avvägning mellan nu och sen. Inga lätta beslut i det perspektivet.
Naturskyddsföreningen
Det var nog så pionjärerna i den gryende naturskyddsrörelsen tänkte i början av 1900-talet. De förutsåg vad som kunde hända när industrisamhället växte fram. Lystna blickar som kastades på norrlandsälvarna som potentiell kraftkälla.
Skogar som började skövlas. Sjöar som sänktes för att få ny mark. Plötsligt var den gamla invanda och självklara naturen i fara. Så växte behovet av en naturskyddslag och 1909 kom beslutet i riksdagen. Samma år bildades Svenska Naturskyddsföreningen. 100-årsjubileum i år. Hurra!
Svenska folket och kommande generationer skall vara mycket tacksamma för Naturskyddsföreningens envisa arbete genom alla dessa år, inte minst tack vare dess alerta medlemmar spridda över hela landet. Idag är hela 10,5 procent av Sveriges natur skyddad, som nationalparker eller som naturreservat. Största arealen ligger i Norrland med de många och stora nationalparkerna i fjällvärlden (till exempel Sarek, Muddus och Vindelfjällen). Alltfler kommer till i södra Sverige, Gotska Sandön nära oss och Dalby Söderskog i Skåne. Totalt finns nu 28 nationalparker och 13 nya är på gång, bland annat Bästeträsk.
Naturskyddet var länge föreningens absoluta tyngdpunkt. Man kan nog ta åt sig äran till mycket av det omfattande skydd som idag finns av svensk natur. Fortfarande är naturskyddsfolket den hårda kärnan i föreningen. Medlemmarna är många och starka ute i bygderna. Det kan vi se här på Gotland, där inte minst strandskyddet hårdbevakas.
Naturskyddsföreningen fungerade i praktiken som en miljömyndighet innan Naturvårdsverket bildades 1967. Den så kallade "Freden i Sarek" 1961, var ett kompromissavtal mellan föreningen och vattenkraftsintressena som ledde till att värdefulla älvar räddades plus att Padjelanta nationalpark bildades. Senare fick de fyra älvarna, Vindel, Kalix, Pite och Torne ett definitivt skydd.
Miljögifter i jordbruket
Miljögifterna oroade tidigt. Faktum är att riskerna med miljögifter i jordbruket väcktes av föreningen tre år innan Rachel Carsons "Tyst vår" satte fart på debatten. I spåren av detta krävdes särskilda skyddsinsatser för att rädda pilgrimsfalk och havsörn från utrotning. Och man lyckades. Idag är pilgrimsfalken föreningens logotyp.
Miljövårdsarbetet har successivt stärkts. Naturskyddsföreningen har blivit en tung och respekterad röst vad gäller skogen, Östersjöns miljö och klimatfrågan. Koldioxidskatten, som numera är ett framgångsrikt medel för att minska utsläppen, är föreningens idé. En annan idé var skatteväxling som kom att genomföras i slutet av 90-talet. Trängselavgiften är ytterligare exempel på en innovation som genomförts. 1988 gav föreningen ut "Handla miljövänligt" som nu sålt i 400 000 exemplar. Detta ledde vidare till miljömärkningen "Bra Miljöval" av dagligvaror i butikerna.
Föreningen har alltså ständigt förnyat sig och gång på gång överglänst de statliga organen för att se till att miljövårdsarbetet kommer vidare. Nytänkande och kreativitet är kanske inte vad man normalt väntar sig av en 100-åring. Men här har vi undantaget. En ideell organisation som inte vissnat.