2007 blev ett riktigt bra år i den internationella politiken sist
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Oftast är det inte enskilda händelser som betyder mest. Att miljontals människor i Asien, Afrika och Latinamerika har lyfts över fattigdomsstrecket under året som gick är resultatet av många faktorer: Globalisering, nya kommunikationer, förbättrad utbildning och hälsa och mycket annat. Det är en utveckling som pågått en del år nu och som förhoppningsvis kommer att fortsätta. Alla har inte fått det bättre, många har till och med fått det sämre, men trenden är ändå positiv.
Men visst finns det viktiga milstolpar. Balimötet om klimatfrågorna i december var en sådan. Även om USA fick släpas ombord på bussen, är världens länder nu eniga om att ta itu med det hot mot mänskligheten som klimatförändringarna utgör. Men viktigast i sammanhanget är att uppgörelsen pekar fram mot en global hushållning med jordens energi- och naturresurser.
Måste hålla tillbaka
För första gången sägs att de rika länderna nu måste hålla tillbaka sin energiförbrukning till förmån för de länder som ännu inte kommit så långt i sin ekonomiska utveckling. Det är tankar som framförts i många högtidstal, men nu ska det förhandlas om procentsatser och årtal. Det är något nytt, och det är inte bara fråga om rättvisa. Det handlar om rationellt tänkande, egennytta och självbevarelsedrift.
Om vi låter Kina och Indien producera en stor del av våra varor, måste detta få återspegla sig i dessa länders energiförbrukning.
Rimlig och rättvis fördelning
En fortsatt gynnsam ekonomisk utveckling för både rika och fattiga länder kräver att vi kan komma överens om en rimlig och rättvis fördelning av jordens resurser. Det gäller inte bara energi och koldioxidutsläpp, utan också vatten, brukbar jord, mineraler och skogstillgångar. Ett av löftena från Bali är att slå vakt om regnskogarna.
Lyckas vi inte med detta, får vi en kapplöpning om resurserna som kan leda till destabilisering, konflikter, krig och att vi alla går under - redan innan klimatförändringarna gjort planeten obeboelig. Hotet mot klimatet har haft det goda med sig att vi börjat se dessa risker och förstår att vi måste lösa problemen tillsammans. Det är som sig bör FN som nu går i spetsen för kampen mot klimathotet, med EU som främsta pådrivare.
Uteblivna katastrofer är också goda nyheter. Spänningen kring Nordkorea är på väg att släppa sedan landet efter kinesisk medling gått med på att avveckla sin nukleära kapacitet.
USA:s vapenskrammel kan upphöra också när det gäller Iran, sedan USA:s egna underrättelsetjänster slagit fast att Iran avbröt sitt kärnvapenprogram redan 2003. En läxa för alla som hetsat mot Iran under de senaste åren.
Ett annat framsteg är att nästan alla ledare som stödde Bushs krig i Irak nu sopats undan av sina respektive väljare. USA:s "allians av villiga" består numera mest av ovilliga.
Allierad föll
I november föll en av USA:s sista allierade, Australiens konservative ledare John Howard. Den nye socialdemokratiske premiärministern Kevin Rudd skrev redan första dagen på Kyotoavtalet om utsläppsbegränsningar och lovade ta hem australierna från Irak.
En annan god nyhet var att EU:s 27 medlemsländer under hösten kunde ena sig om ett nytt fördrag. När USA sviker sitt ledarskap, blir det ännu viktigare att Europa kan agera samfällt och kraftfullt för sina värderingar. Det nya fördraget vässar EU:s förmåga att spela en konstruktiv roll i världen.
2007 blev ett riktigt bra år - till sist.