5000 mer till alla gotlänningar?Undersökningen visar att möjligheten finns
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men på tisdagen tändes en strimma hopp. Nu hävdar Skattebetalarnas förening i en rapport som släpptes denna vecka att det är möjligt att sänka skatten på Gotland med hela två kronor, bara genom att minska kostnaderna inom sjukvården - och det utan att verksamheterna blir lidande. Detta påstående grundar man på en relativt summarisk undersökning, där Gotland ligger i bottenskiktet både vad det gäller total kostnad per innevånare och viktad kostnad, där hänsyn tas till medicinskt innehåll och resursförbrukning. Man har helt enkelt tagit fram fakta som visar att vården på Gotland är svindyr jämfört med övriga Sverige, och att vi genom att sänka kostnaderna till en nivå som ligger i nivå med de mest effektiva skulle kunna spara två kronor per betalad hundralapp i skatt.
Frågan man kan ställa sig är om finns det någon relevans i påståendena. Är det möjligt att sänka sjukvårdens kostnader med 165,8 miljoner? I rapporten tas de hinder som brukar framhållas upp, att det är svårt att effektivt bedriva ett akutsjukhus med så få innevånare som vi har på Gotland, och att en förlossningsavdelning behöver cirka 1000 förlossningar per år för att utnyttjas optimalt. Man framhåller i rapporten att dessa speciella förutsättningar gör att effektiviseringspotentialen ska tolkas försiktigt.
Vi betalar dyrt för vården
Faktum kvarstår dock. Det går inte att hävda annat än att den sittande majoriteten har lyckats dåligt med sina skattesänkarambitioner, och att vi gotlänningar får betala dyrt för vår vård. Oavsett hur relevanta siffrorna i rapporten är för Gotland, eller vilken verklig effektiviseringspotential som finns så kan denna rapport tjäna som en väckarklocka. Andra har lyckats sänka kostnader - och skatten betydligt mer än Gotlands kommun, samtidigt som tillgänglighet och kvalitet på vården har förbättrats. På Gotland höjer vi anslagen till vården - och försämrar tillgängligheten. Är vi säkra på att det behöver vara så?
Är ö-läget hela förklaringen till att sjukvården kostar varje gotlänning 21000 kronor i jämförelse med Östergötland, där kostnaden stannar på 16000 kronor? Vilka vägar finns i så fall för att minimera de negativa konsekvenser som ö-läget och det begränsade befolkningsunderlaget ger?
Har vi något att lära av de landsting som på ett bra sätt har lyckats förbättra effektiviteten?
Är det möjligt att de signaler som kommer från anställda inom vården om hög arbetsbelastning och svåra arbetsförhållanden är en signal om att arbetet inte är organiserat på bästa sätt?
Skattebetalarnas undersökning har inte svaret på dessa frågor, men den pekar på att det kan finnas en stor potential - för stor för att avfärdas.