Abdikera inte inför laglösheten
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Om det är så att moralen ifråga om att betala skatt i stort sett har upphört, vilket jag inte heller tror är sant, finns det desto större anledning att agera.
Om vi vill ha en hög kvalité på vår gemensamma välfärd, måste vi också se till att de medel som behövs finns tillgängliga.
Eftersom vi har ett system där skatterna finansierar vård, skola och omsorg, vilket alla kommer i behov av, måste också alla vara med och betala.
Med en höjd fribeloppsgräns ges bara ett ännu större utrymme för godtycklighet. Jag hävdar fortfarande, att ju högre ribban är, desto mer missbrukas systemet.
Ännu mer osynlig arbetskraft
Likaväl som det nu avrundas godtyckligt ner under tusenlappen, kommer det fram över att rundas av nedåt med betydligt fler tusenlappar. Det är många skattekronor som går förlorade.
Dessutom är det ett utmärkt tillfälle för de skrupelfria, att använda sig av osynlig arbetskraft i ännu större utsträckning än tidigare.
Att köpa tjänster för några tusen av varje utövare så att man säkert skall komma billigt undan. Den stora förloraren är den som för sin överlevnad tvingas ta diverse ströjobb och sedan står oförsäkrad när olyckan är framme. Det här är verkligen inget system för små plånböcker. Det är enbart en ursäkt för förmögna att slippa vara med och bidra. Det gynnar enbart dem själva.
Handlar inte om väntjänster
För övrigt vet nog både Lundin och jag att det här i första hand inte handlar om väntjänster, utan om reda pengar, som till exempel försvinner ner i hantverkares fickor utan att arbetsgivaravgift och beskattning sköts på rätt sätt.
Lundins jämförelse med hastighetsbegränsningarna förstår jag inte. Om befolkningen "syndar" för mycket, skall man då abdikera inför den kaotiska situationen och släppa "laglösheten" fri?
Om vi en dag vill leva i det goda samhället, måste vi sträva dit.
Det blir aldrig verklighet om vi istället för att förtydliga regler och sträva mot dess efterlevnad, skriver om reglerna för att vi skall slippa bli besvikna på oss själva och varandra.