Äggdonation är en investering
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jag ser arv som en liten del av människan. Arv är det biologiska arv vi får med oss - det handlar om hur vi ser ut, hur våra kroppar är byggda och hur de fungerar. De faktorer som gör oss till de människor vi är, som är våra kunskaper, erfarenheter, egenskaper och hur vi tänker tror jag styrs av miljön.
Det finns andra, som tror att arvet är det avgörande även för hur vi beter oss. För mig är det en gammaldags och delvis förlegad inställning, som inte heller har stöd hos annat än ett fåtal forskare. Men jag respekterar att inte alla har samma åsikt och har farhågor för donation.
Sociala arvet avgörande
De ägg som jag lämnat ifrån mig är för mig inte något annat än celler, som jag inte har någon nytta av. Det blir inte liv förrän långt senare. Att de cellerna råkar ha min arvsmassa i sig innebär inte på något sätt att de barnen kommer att få samma egenskaper och färdigheter som jag har. De föräldrar som föder barnet kommer att vara deras föräldrar.
Det är den uppväxtmiljö, som de ger barnet som kommer att göra barnet till en person. Från mig kommer barnet möjligtvis att få ögonfärg, hårfärg och kroppsform, vi ska dock inte glömma att det också ska till spermier för att det ska kunna bli ett foster och så småningom ett barn.
Det är fantastiskt hur långt läkarvetenskapen kommit idag. Vi kan med hjälp av äggceller se till att par som har problem med sin egen ägg- och spermieproduktion kan få hjälp och få egna, biologiska barn.
Det kan tyckas vara en skrämmande utveckling för en del, för mig är det en mänsklig framgång och utveckling. Naturligtvis måste donation av såväl blod, organ som ägg och spermier ske på ett kontrollerat och säkert sätt. Ingen av dess saker får behandlas som vilka varor som helst.
Det ska finnas högra krav på hur man behandlar organiskt material och hur man behandlar sekretessbelagda uppgifter. När det gäller äggdonation finns det väldigt många regler och lagar att följa. Till exempel måste spermierna vara från den biologiska pappan. Både spermier och ägg kan alltså inte vara donerade.
De embryon (ägg befruktade med spermier) som fryses ned får inte handhas hur som helst. Både kvinnan (den mottagande) och mannen måste enas om att embryona ska användas och det finns lagar om hur länge ett embryo får lov att sparas. Föräldrarna förbinder sig också att berätta för barnen att ägget varit donerat och barnen har vid 18 års ålder rätt att få reda på vem som donerat ägget.
För mig är det klart och tydligt vilka rättigheter och skyldigheter alla inblandade har. Det är inte heller en process som någon väljer att gå igenom utan att noga överväga konsekvenserna.
Investering som betalar tillbaka
Par som inte kan få hjälp ska självklart kunna få hjälp av samhället. Barnlöshet på grund av biologiska orsaker är lika mycket ett medicinskt problem, som sjukdomar eller problem på andra delar av kroppen.
Att vi har ett välfärdssamhälle som kan hjälpa oss med allehanda fysiska och psykiska besvär ska vi vara stolta över och utveckla. Inte börja kapa i kanterna där vi själva inte känner oss berörda. Dessutom måste vi få fler barn som kan försörja oss andra när vi blir gamla. Äggdonation är en investering som betalar tillbaka.
Jag tycker inte att vi ska frukta det vetenskapen utvecklar, utan dra nytta av framstegen och låta de bli en förutsättning för lyckliga och harmoniska människor.