Likheterna i sättet att argumentera hänger säkert samman med att det rör sig om traditionella institutioner som betraktas som typiskt svenska och anses uppfylla högre syften. De ska ligga fast, om än bara illusoriskt.
Undergrävd politik
I fråga om den restriktiva alkoholpolitiken är det en produkt av den sociala ingenjörskonstens bästa årgång. Drickandet orsakar våldsbrott, trafikolyckor, ohälsa och sjukdom. Samhällets alkoholrelaterade kostnader är stora och många enskilda människor far illa. Det motiverar hög beskattning och hinder för fri försäljning. Den totala konsumtionen hålls på så sätt nere.
Men både den politiska integrationen i Europa och teknikutvecklingen undergräver den här politiken. EG-rätten ger ett starkt skydd för fri rörlighet över gränserna av varor och tjänster. Informationsrevolutionen gör handel över internet snabb, bekväm och billig. Och inte att förglömma, det finns många svenskar som är bra på att använda sig av de här förutsättningarna för att skjuta tillbaka restriktionerna.
Kräsna konsumenter
Motiven är inte svåra att förstå. Den andra sidan av alkoholkonsumtionen handlar om smakupplevelser, firande och drickandet som en del av kulturen. Även ett försäljningsmonopol som är så kundanpassat som Systembolaget har svårt att tillgodose alla önskemål från allt kräsnare konsumenter.
Staten har i mångt och mycket stått handfallen inför den här utvecklingen. Den har inte varit tillnärmelsevis lika bra på att använda sig av EU:s regelverk för att främja folkhälsan som de som tagit till sig det för att kringgå den restriktiva alkoholpolitiken.
Illegal försäljning
Det är symptomatiskt att EG-domstolens utslag i förra veckan kom som en överraskning för regering och myndigheter. Det är också det som gör folkhälsoministerns försäkran om att inget vidare värst betydande hänt låter ihåligt. Först var det ett stort problem att svenskar handlade alkohol över internet vid sidan av monopolet. Nu när svenskar får rätt att göra det tonas problemet ner med att de ändå ska betala svensk skatt på alkoholen, hur nu det ska kontrolleras.
Steg för steg har den restriktiva alkoholpolitiken varit på reträtt. De stora införselkvoterna har gjort alkoholresor till i det närmaste en folkrörelse. Samtidigt är den illegala garageförsäljningen stor.
Behövlig strategi
Nya uppgifter från Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning visar att nästan 300 000 personer köpte alkohol svart förra månaden. Därtill har näthandeln hållit tullen sysselsatt. Det finns bergrum med beslagtagen alkohol som nu på något vis ska lämnas tillbaka till köparna efter EG-domstolens dom.
Sammantaget illustrerar detta att alkoholpolitiken inte ligger fast, den är på drift. Frågan är bara om regeringen har någon gångbar strategi för att få den på restriktiv kurs igen.