Allmän plikt för samhället
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Man lärde sig snabbt hur samhället fungerar, man fick ansvar och "skolades in" som samhällsmedborgare. Det var inte helt vanligt eller lätt att leva på något annat sätt. På gott och ont.
I dag kan man undvika att "bli vuxen" enligt denna modell tills man är långt över 30. Det är alls ingen självklarhet att man "får ett jobb". Och får man ett betyder det sällan att det är där man stannar tills man får guldklocka och pension.
Däremot är mycket i samhället fortfarande grundat på hur det var förr. Man får svårt att få bostad, ta lån och stadga sig om man inte har ett fast jobb.
Värnplikten finns knappt i dag men är glädjande nog numera öppen även för kvinnor. Där får de få som väljs ut förhoppningsvis en bra utbildning i hur vårt samhälle fungerar och vilka värden det är man ska försvara, både nationellt och internationellt.
Genom att man i dag kan dra ut på ungdomstiden, eller det som vi medelålders betraktar som en ungdomens tillvaro, så ökar grogrunden för segregation och bristen på samhällsengagemang: Varför ska jag bry mig om samhället när inte samhället bryr sig om mig?
Med detta sagt, eller snarare tolkat, är tankarna om en allmän samhällsplikt oerhört intressanta. De redovisades av Göran Rosenberg i DN i veckan. Jag tilltalas väldigt mycket av idén som den är beskriven i Storbritannien som är ett av de länder som diskuterar olika former av samhällstjänst: "(en) obligatorisk samhällstjänst för alla medborgare mellan 16 och 25 år i bland annat syfte "att förse unga människor med en struktur, en initiationsrit, ett tillfälle att tjäna samhället och en chans att överskrida de begränsade horisonter inom vilka de fötts".
Göran Rosenbergs formulering är också något man verkligen skulle vilja se genomföras: "Det avgörande argumentet för en allmän samhällsplikt är politiskt och socialt; att i brytningen mellan ungdom och vuxenliv föra samman unga medborgare från vitt skilda bakgrunder och miljöer för att tillsammans göra en insats för det samhälle de ytterst delar med varandra".
Min poäng är (verkligen) inte att det var bättre förr men att det kan bli bättre framöver. Detta vore ett konkret och dessutom roligt sätt att minska det så omtalade utanförskapet.