Amerikanerna vill ha förändring
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Att i det läget luta sig mot maken Bill, kan slå tillbaka mot Hillary. Till detta kommer att många amerikaner med traditionell uppfattning av könsrollerna misstänker att Bill blir mer än "first lady" i Vita huset om Hillary vinner presidentvalet. Men det största problemet för Hillary är att hon röstade för kriget i Irak, utan att ens ha tagit del av den skeptiska rapport som lämnades av USA:s underrättelseorgan för invasionen.Det bekymret, som också delas av "trean" John Edwards, har inte Barack Obama. Han har hela tiden varit emot kriget. Obama redovisade härom sistens siffror som visar att han samlar in betydligt mer pengar till sin kampanj än Clinton. Det är en tydlig signal om att de amerikanska väljarna nu vill ha en verklig förändring, inte en kosmetisk sådan. "Förändring" är mycket riktigt Obamas slagord i kampanjen. Ett slagord som Hillary har vissa problem att matcha. Sedan återstår att se om de amerikanska väljarna i gemen är mogna för en kvinna eller en färgad som delvis är uppväxt i ett muslimskt land (Obama). Det kan komma att spela det just nu förvirrade och splittrade republikanska fältet i händerna. Där finns bara vita och manliga kandidater. De har å andra sidan att kämpa med arvet efter Bush & Cheney. Två av USA:s just nu mest impopulära politiker, som de republikanska kandidaterna helst inte visar sig tillsammans med.Konkursmässig kampanj
Det såg länge ut som om Bushs medtävlare 2000 den konservative, men självständige och på många sätt sympatiske, John McCain skulle ha en chans. Men han trasslade in sig i ett politiskt hopplöst försvar för kriget i Irak. McCains kampanj är just nu konkursmässig. Bättre går det för Rudy Giuliani från New York, men han tilltalar å andra sidan inte den kristna högern. Till detta kommer att New Yorks nuvarande borgmästare, miljardären Michael Bloomberg, hoppat av republikanerna för att kasta sig in i kampanjen som oberoende kandidat. Som sådan har han knappast någon chans att bli vald, men han kan dra röster från republikanerna. Demokraterna har inte bara politisk medvind. De har också för första gången på länge mer välfyllda kampanjkassor än republikanerna, tack vare många små bidragsgivare mobiliserade över internet. Enbart Obama har fler donatorer än de ledande republikanska kandidaterna tillsammans. Det minskar de rikas möjligheter att styra den kommande presidentvalskampanjen i republikansk favör. Men vem som än väljs nästa höst, lär hon eller han få ta hänsyn till att USA vill ha förändring.