Ännu lång väg kvar att gå

Gotland2007-08-04 01:06
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Psykvården är ett svenskt sorgebarn. Trots att de offentliga sociala skyddsnäten vävs omkring alla människor förblir maskorna alltför vida där de är som viktigast. Den otillfredsställande sanningen är att den som lider av psykisk ohälsa i dag inte kan lita på att få det stöd och den vård han eller hon behöver för att ha en bra livskvalitet och fungera i samhället.Socialstyrelsen lämnade på onsdagen en välbehövlig påminnelse om bristerna - och bristerna i de åtgärder som är tänkta att åtgärda dem. Det handlar om en rapport som utvärderar den förra regeringens 700-miljonerssatsning på psykiatri och socialtjänst åren 2005 och 2006, riktad i huvudsak till kommuner och landsting.Olika aktörer
På plussidan i utvärderingen hamnar bättre sondering av behoven, satsningar på utbildningsprojekt och många samverkansprojekt mellan de olika aktörerna. Kort sagt, det rör på sig. Men det är ändå minussidan som dominerar. I presentationen av rapporten skriver Socialstyrelsen dels att det inte går att veta om satsningen lett till att personer med stora och sammansatta problem fått "bättre insatser med bättre kvalitet", dels att den med säkerhet inte inneburit förändringar för psykiatrins patienter i stort.Ökat engagemang och högre ambitioner i all ära, det är konkreta förbättringar som brådskar. Det ska sägas att ett extra resurstillskott om 700 miljoner kronor i sammanhanget inte kan förväntas göra underverk. I höstas gjorde den nationella psykiatrisamordnaren Anders Milton bedömningen att det krävs omkring sju miljarder kronor under de närmaste åtta åren för att åstadkomma förändringar i psykiatrin. Men trots det, nog borde arbetet ha kommit längre?Bättre tillgänglighet
Det riktigt anmärkningsvärda är att psykiatrin så länge tyngts av övergripande resurs-, struktur- och kompetensproblem. För att bara nämna det senare så finns enligt den aktuella rapporten från Socialstyrelsen "stora brister när det gäller kunskapen hos personalen om nya verksamma behandlingsmetoder och arbetssätt". Slutbetänkandet från Nationell psykiatrisamordning från i höstas är inne på samma sak: "Precis som övrig hälso- och sjukvård bör vård och omsorg till psykiskt funktionshindrade utföras med evidensbaserade metoder." När sådana elementära rekommendationer måste till är det inte så konstigt att psykvården har problem.I juni presenterade socialminister Göran Hägglund regeringens psykiatrisatsning för 2007. Den omfattar 500 miljoner kronor och ska gå till förbättrad tillgänglighet, utbildningssatsningar och kvalitetsförbättringar. Det återstår att se hur väl de resurserna används. Styrproblemen ska inte underskattas.Tuffa mål
Vad psykiatrin behöver är en uthållig och systematisk satsning från statens sida som identifierar bristerna och sätter upp tuffa mål. I slutänden är det huvudmännen, kommunerna och landstingen, som har ett stort ansvar för att psykvården kan bli bättre, men utan en bättre statlig styrning är risken uppenbar att det kommer att fortsätta presenteras rapport på rapport om brister som behöver åtgärdas. Och under tiden far några av de sköraste människorna i samhället illa.
Läs mer om