Är sjuksköterskorna felavlönade?
Tar vattnet slut, finns ingen anledning, att satsa på en framtida ö. Politiker och tjänstemän måste kunna garantera dricksvattnet på Gotland.
Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Samtidigt är hon och hennes fackförbund ute i en omfattande strejk för större skillnader. Sjuksköterskorna anser sig vara felavlönade, eftersom det är för litet avstånd mellan dem och undersköterskorna.
Bättre vård med högre lön?
Jämlikhet i Fackets mening, det betyder alltså rejäla skillnader. Jag har alltid trott att det är vad nyliberalerna står för. Det skall synas vem som är duktigare och gör ett viktigare arbete än andra. Niklas Ekdal, Dagens Nyheters ledarskribent, talar ständigt för större löneskillnader: det skall löna sig att utbilda sig.
I en undersökning säger 80 procent av de tillfrågade att de vill betala högre skatt för att få bättre vård, skola och omsorg. Svaret hade varit intressant om man frågat: Är du villig att betala mer skatt för att sjuksköterskor och lärare skall få högre lön? Tror verkligen folk att vården och skolan blir bättre för att de anställda får högre lön.
Det är många offentliganställda som anser sig vara felavlönade. Skillnaden mellan grupper är inte stor. För några yrken med minst tre års utbildning efter gymnasiet ser det ut så här: Gymnasielärare har mest, 26 100 kronor i månaden, distriktssjuksköterskor 24 300 kronor, bibliotekarier 22 700 kronor.
Vilka jämför de sig med, alla dessa som anser sig vara felavlönade? Jo, med de privatanställda med motsvarande utbildning. De har nämligen 34 900 kronor i månaden, i genomsnitt förståss. Där finns stora skillnader. Det säkraste sättet för sjuksköterskor att få högre lön, är att vidareutbilda sig till läkare. De tjänar 46 300 kronor i månaden.
Vem ska betala lönehöjningen?
Hur skall lönehöjningarna betalas? För vänstern är det inget problem. Ta en tredjedel av kommunens överskott på 68 miljoner kronor förra året, så kan sjuksköterskorna få 2 000 kronor till i månaden, sa Carina Lindberg, känd vänsterpartist i hälso- och sjukvårdsnämnden. Men kommunen måste ju räkna med att de andra stora grupperna, lärare och folk i Kommunal till exempel, kommer att ställa samma krav. Så då ryker hela överskottet och mer till.
Många gotländska bondbarn skulle nog, liksom jag, inte ställa upp på en sådan lösning. Vi har goda år nu, då bör kommunen sätta av för kärvare tider. En lönehöjning nu går knappast att ta tillbaka när ekonomin blir sämre.
En chef på Saco, akademikernas fackförbund, Gunnar Wetterberg, har ett helt annat förslag. Socialförsäkringarna tar 40 procent av det offentliga skatteutrymmet. Mindre pengar till sjuka och arbetslösa skulle ge mer pengar till vård, skola och omsorg. Alltså till högre löner för alla anställda.
Skattebetald utbildning
Jag hajade verkligen till när jag läste detta. I nästan två år har oppositionen öst galla över den borgerliga regeringen för att den försämrat ersättningarna till sjuka och arbetslösa. Nu tror alltså en hög facklig företrädare, att han kan få stöd för en mycket större omfördelning. Hur den skulle gå till utvecklades inte i Dagens samhälle, där jag läste det.
Vad är "rätt lön"? I ett samhälle där skattebetalarna står för hela kostnaden för utbildningen, måste de då också stå för mycket högre lön till den som utbildat sig.
För de flesta människor i världen är högre utbildning en förmån, som de inte har någon möjlighet till. Här väljer man själv att utbilda sig, därför att det ger intressantare arbete, större inflytande. Är inte det nog, om man tror på jämlikhet?