Är tiden mindre värd på landet?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Kraven på fler höghastighetståg prioriteras politiskt.
För Gotland jobbar man helt åt andra hållet. Här sänks hastigheterna till snudd på traktorfart.
Det är mycket svårt att begripa Vägverkets radikala grepp att sänka maxhastigheten rakt av för i stort sett alla gotländska vägar. Det är lättare att instämma i misstankarna om att det är en förevändning för att slippa rusta och anpassa vägarna till en bättre standard.
Rent tidsmässigt spelar det kanske ingen roll om det tar fem minuter längre att köra fem mil i 80 än i 90. Men det är en tydlig markering att det som är viktigt och angeläget för boende i och runt storstäderna inte skulle vara lika viktigt för boende i glesbygd.
När det i själva verket är precis tvärtom.
I städerna finns en väl utbyggd och fungerande kollektivtrafik. Det är inte många som måste ta bilen, många gör det av bekvämlighetsskäl.
På landsbygden finns oftast inte alternativet att åka kollektivt. Mycket av kollektivtrafiken på Gotland är byggd kring skolorna och "kontorsarbetstid". Har man en mer rörlig arbetstid är man utlämnad till egen bil.
Det är nog inte många som tycker att de gränser som gäller i dag är bra. Det är snudd på omöjligt att hålla reda på vilka sträckor det är 70 och vilka det är 90. Ibland känns det tryggast att hålla 70 rakt av för att inte fastna i någon fartkontroll.
Trafiksäkerheten måste så klart gå före folks behov av att spara tid. Man kommer ju hellre fram än att ha friheten att köra fort.
Men när det gäller Gotland är det frågan om det verkligen är trafiksäkerheten som är grunden i den generella sänkningen av maxfarten. Om så är fallet borde man prioritera att höja standarden och säkerheten för att inte ytterligare försvåra för människor att välja att bo utanför städerna.
Men det är säkert billigare att köpa nya vägskyltar än att börja rusta det gotländska vägnätet...