Argumenten för återremiss var grundlösa
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Onekligen gavs ytterligare belägg i går för att frågan i grunden är att likna vid en hämndaktion från främst socialdemokraterna och då i gestalt av förre ordföranden i tekniska nämnden Tommy Gardell. Hans inlägg i går var mycket substanslösa och det enda han egentligen med eftertryck hävdade var att frågan var alltför forcerad. Och det skall komma från en företrädare för ett parti som annars skyller majoriteten för att dra frågor i långbänk! Det enda sakskäl som Tommy Gardell anförde var att hemkomposterare skulle få 500 kronor i lägre hämtningsavgift. Däremot kunde han inte precisera hur de pengarna i stället skulle dras in, utöver att en del skulle täckas genom att kilopriset skulle höjas till tre kronor.
Det var också märkligt att Tommy Gardell inte gav de politiska organisationerna sådan tilltro att man där skulle kunna räkna på alternativa lösningar utan att det måste hänskjutas till tjänstemännen. Ja, han har rätt så till vida att förvaltningen har rutinerna och är van vid verktygen. Men nog borde det finnas någon inom den socialdemokratiska partiapparaten som har förmåga att sätta in siffror i Exceldokument och få olika alternativ. Den förmågan finns i alla fall i den betydligt mindre partiapparat som miljöpartiet förfogar över.
Lite märkligt är det också att som politiker alltid behöva hålla sig till alternativ som tjänstemän presenterar, vilket ju måste bli slutsatsen av Tommy Gardells resonemang. Är det ett tjänstemannavälde eller ett politiskt uppbyggt demokratisystem vi vill ha?
I frågan sprack för övrigt enigheten i oppositionsblocket. Fråga mig inte varför, men den var i alla fall fullt tydlig. När väl socialdemokraternas ihåliga förslag till taxesättning ställdes som motförslag till majoritetens taxor så avstod miljöpartisterna att rösta i voteringen. Jag tolkar det som att miljöpartisterna inte ville spela med hela vägen i socialdemokraternas obstruktionspolitik. Det hedrar dem.
När frågan återremitterades i juni gjorde socialdemokraterna stort nummer av att förslaget inte var miljömässigt acceptabelt. Körsträckorna skulle bli så mycket längre. Nu fanns inget sådant argument med längre, eftersom det faktiskt visar sig att skillnaden i körsträckor är försumbar, möjligen med en liten övervikt för att det nya systemet är ännu mer miljövänligt. Finns ingen soppåse utställd så behöver nämligen inte bilen stanna och varje minskat stopp är ett plus för miljön. Allt tyder på att det mer än väl uppväger att vissa nu går från månads- till 14-dagarshämtning.
Anders Lindholm, ansvarig för de här frågorna vid tekniska förvaltningen, redogjorde inledningsvis för ärendebehandlingen. De fyra punkter som socialdemokraterna vid junisammanträdet anförde som skäl för återremiss visade sig vara mycket löst grundade, för att inte säga helt ogrundade. Slutsatsen kan därför inte bli annan än att socialdemokraterna agerat i rent obstruktionssyfte. Det här, om något, visar att Per-Olof Jacobsson (c) hade rätt när han ville få juniförslaget om en återremiss till en så kallad okynnesremiss. I så fall hade det krävts absolut majoritet för att låta ärendet gå tillbaka i handläggning och ärendet hade inte behövt gå det här extravarvet.