Att låta tankarna få fara iväg på många spännande utflykter
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men den gulaktiga gatubelysningen värmde i sinnet på vägen till båten. Nu lyser det vid horisonten i öster. Mer och mer. Efter bara några minuter ligger ett stort eldklot på vattnet. De långsträckta, tunna molnen får en märklig lyster. Först rosa, sedan vita med grått i mitten.
Det är glest i aktersalongen
Det känns som ett under att se solen titta fram vid horisonten. Kommer tillbaks efter nattens besök i andra länder. Nu skymmer det där borta och någon sitter på en färja och ser just solen försvinna under horisonten. Det mörknar. En och annan stjärna börjar tändas. Dags att slumra.
Här lyfter solen som en ballong. Skenet är så starkt att jag måste titta en bit vid sidan. Molnen behåller ännu sitt vitgrå mönster.
Det börjar glittra på de en och en halv meter höga vågorna som kapten informerat om. En lugn överfart för oss 135 passagerare. Glest i aktersalongen. Avkopplande att resa under lågsäsong. Hämtar en kopp kaffe och ger efter för en chokladbit.
Lutar mig behagfullt bakåt i fåtöljen. Gotland - en kort resa långt bort, läser jag på monitorn strax framför mig. Men just nu en längtansfull resa från Gotland till min gamla mor, 93 år. Åter till barndomsbygden, många solvarv senare.
Och solen har sin gång, Hemingways berömda boktitel från 1926 kommer i mina tankar. En bok som handlar om unga människor på jakt efter en mening i tillvaron.
Hur allvarligt är klimathotet?
Här glammar en skolklass i aktern. Förtjusta tillrop när fastlandet närmar sig. Ser nog fram emot något de gemensamt planerat för.
Söker dom också en mening i tillvaron? Förmodligen, även om tillvaron mest kanske kan te sig sorglös. På deras himmel tornar ett och annat moln upp. Hur blir det med jobb och hur allvarligt är klimathotet?
Nu lyser solen in genom aktersalongens många fönster. Solljuset leker och bildar ett mönster på väggen. Solen är mera vit än gul nu. De tunna långsträckta molnen har också vitnat. Himlavalvet skiftar från blågrönt till mörkblått högre upp. En inbjudande solgata går över vattnet. Bort mot horisonten. Ända fram till kanten. Man kan förstå att våra förfäder var övertygade om att jorden var platt. Hur skulle vattnet annars kunna stanna kvar om det lutade där borta.
Det kan kännas svindlande och obegripligt även i vår upplysta tid. Att jorden är ett klot som snurrar i ett oändligt universum. Varför finns just vi här och nu och strävar på med allt det som kallas Livet. Det är bara att snurra med och låta sig förundras.
Snabbt blir jag återkallad till verkligheten när monitorn gör reklam för Toblerone. Numera också i färdigbrutna bitar med glansigt papper om. Utvecklingen går framåt på godisfronten, det är uppenbart. Denna en gång politiskt brännbara trekantiga choklad. Ja, ja.
Många tretimmarsresor
Färjan flyter fram lugnt och behagligt som alltid. Känns bra att Destination Gotland fått fortsatt förtroende fram till 2014. Vår vackra och behagliga landsväg. Den mest trafiksäkra i landet.
Många tretimmarsresor att se fram emot. Skönt att få luta sig bakåt och åka med. I lugn och ro läsa ifatt gamla tidningar eller äntligen få ro att läsa boken som gått på sparlåga. Att låta tankarna få fara iväg på spännande utflykter.
Och solen har sin gång.