Avgången inget bombnedslag
Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det råder ingen tvekan om att Lars Leijonborg är en mycket kompetent och erfaren politiker. Men detta gäller kunskaper i aktuella sakfrågor, erfarenhet och förmåga att formulera kloka svar på svåra frågor. När det gäller mycket annat som en partiledare måste kunna, inte minst i dagens mediefokuserade samhälle, har han varit en katastrof.
Kampanjmakare
Leijonborgs allvarligaste brist som ledare är att han så totalt lät sig domineras och styras av populistiska kampanjmakare, läs Johan Jakobsson. Det var förvisso det som räddade honom kvar i politiken och ledde till stor framgång och epitet "Leijonkungen" i 2002 års val. Detta bar dock samtidigt fröet till partiets nära undergång 2006 och till att Leijonborg själv blev avsatt nu i våras.
Den kritik som framförs av folkpartiets dechargeutskott inför landsmötet om en dryg vecka är förödande. Partistyrelsen liknas vid en "diskussionsklubb" utan reellt inflytande över den förda politiken. Den politiska "paketeringen har varit viktigare än själva det politiska budskapet".
Liknande kritiska synpunkter skulle säkert kunna framföras i de flesta partier, förutsatt att man var så öppna som folkpartiet. Fast knappast så skarpt och så omfattande.
Utslätad
Lars Leijonborgs kommunikativa förmåga är heller inte mycket att yvas över. Bortsett från några få lyckosamma kampanjveckor i september 2002 har han haft uppenbart svårt att "gå genom rutan" och verkligen tränga fram med sitt budskap. Tråkig, utslätad och inte sällan förfärande ointressant är ord som passar väl i sammanhanget.
Inte minst därför är det på många sätt märkligt att han blir kvar i regeringen. Och det är ingen särskilt djärv gissning att Leijonborgs högst naturliga degradering från departementschef till biträdande minister är en bekvämlighetslösning och högst temporär.
Han kommer inte att bli kvar i politiken någon längre tid. Och det finns rimligen bättre arbetsuppgifter än de som utåtriktad minister för en person som Lars Leijonborg. Åtminstone får vi hoppas det. Inte minst för hans egen skull!