Bättre trafikmiljö med högre fart

Moderna fordon måste upp till cirka 90 kilometer i timmen innan motorn börjar arbetar någorlunda lätt. Att plåga motorn i 80 kan dra dubbelt så mycket bränsle, menar Jan Karlsson.

Moderna fordon måste upp till cirka 90 kilometer i timmen innan motorn börjar arbetar någorlunda lätt. Att plåga motorn i 80 kan dra dubbelt så mycket bränsle, menar Jan Karlsson.

Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX

Gotland2008-12-12 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Fredagen den 5 december läser jag Wera Svenssons inlaga om farlig bilism. Jag kan hålla med Wera Svensson i en hel del. Dock faller hon i samma fälla som de som diskuterar miljö och fordonstrafik. Lösningen på alla problem är att köra saktare.
I Roma har man placerat ut Gotlands första fartkamera, vid skolan och kyrkan i Roma har man infört 30 kilometer i timmen, som högsta fart. Vid Säveskolan har man både begränsning till 30, samt placerat ut hinder i vägbanan. Inte på något av dessa ställen har det inträffat olyckor som berott på farten. Hur skall man kunna minska antalet olyckor med sådana åtgärder?

Så jämn fart som möjligt
Vägen mellan Visby och Roma har någon tokfrans förstört genom att hugga stora hål i vägbanas mitt. På fastlandet har jag råkat ut för fartkamera, skyltar som angett 50 kilometer i timmen samt chikaner, allt på ett och samma ställe. Rondeller skall numera byggas med liten omkrets och smal vägbana, helst skall det inte vara fri sikt igenom rondellen.
En sådan vägkorsning skall naturligtvis byggas vid och bred med fri sikt, så att inbromsningar och accelerationer blir så små som möjligt. Säker och miljömässigt bra trafik håller så jämn fart som möjligt. Som jag upplever det så slösas det med pengar på dumheter, i stället för att lägga pengarna på att förbättra vägarna.
På Europas bättre vägar är det hög fart, koncentrerade och skärpta förare. I Sverige gör man trafiken så långsam och tråkig, att man kan hålla på med mobiltelefoner och annat tekniskt krimskrams i stället för att vara uppmärksam, smidig och hjälpsam.
Att låg fart och lägre farliga utsläpp från fordonen skulle ha samband är en lögn, som tyvärr många tror på. Den motor som får arbeta lätt släpper ut minst.

80 kan dra dubbelt så mycket
Och moderna fordon måste upp till cirka 90 kilometer i timmen innan motorn börjar arbetar någorlunda lätt. Helst borde den få gå upp till hundra eller mera för att sedan lätta lite på motorvarvet. Det är bara att kontrollera sin egen färddator, så ser man detta.
Att "plåga" motorn i 80 kan dra dubbelt så mycket bränsle, som om den får gå lätt i 95. Inte heller jag tror längre på fri fart, men det borde vara mer flexibilitet och tillåtet, att tillfälligtvis köra lite fortare på landsväg. Att öka farten inför en kraftigare stigning, så att man kan släppa av lite när man närmar sig toppen, sparar bränsle och många gram giftiga avgaser.
När man passerar vägbyggen längs de stora motorvägarna, så är hastighetsbegränsningen satt till 60 kilometer i timmen, om tempot blir högre så följer alla med, vilket kan betyda att farten blir både 70 och 80. Är det så att alla andra än svenskar är dumma eller är det så att trafikkulturen fostrar skärpta trafikanter?
Till skillnad mot många andra debattörer tror jag inte på mer och krångligare regler.

Utbildning och trafikmiljö
Jag tror på bättre utbildning och bättre trafikmiljö. Att lagar inte hjälper, speglas väl av följande: på väg hem en kväll från Visby blir jag först omkörd av en taxi som höll 125 kilometer i timmen! Jo, jag kontrollerade. Väl framme i Roma blir jag omkörd av en mycket ung man på en tävlingsmotorcykel, utan både belysning och ljuddämpning.
Läs mer om