LEDARE: Behövs mer eller mindre FLUM i svenska skolans pedagogik?

Grundskoleelever har försämrade kunskaper i matematik. Utgör dessa resultat stöd för skolminister Jan Björklunds tes, att flumpedagogik har präglat den svenska skolan?
Eller tvärtom, att det varit för lite av Fördjupat Lärande och Utveckling genom Medskapande, det vill säga FLUM? Har det varit för lite lärande som leder till varaktiga kunskaper och ökad lust att fortsätta lära matematik?

Reduceras till kappräkning
Är det nu prov och betygsfokusering som ska förbättra situationen? Att det inte är så enkelt påvisar The Brittish Royal Society of Chemistry, som konstaterar att kunskapsnivån i kemi har försämrats, även om man lyckats få upp resultaten på standardiserade nationella prov: "Vi vet att entusiastiska lärare, för att kunna göra sig gällande vid skoljämförelser, känner sig tvingade att ´undervisa för prov´ som huvudsakligen rör förmågan att komma ihåg fakta och inte förmågan att resonera logiskt och matematiskt".
Detta innebär kort sagt för mycket av tillämpning av formler, istället för förståelsefördjupande samtal mellan lärare och elever. Att matematiken ofta reduceras till kappräkning förbättrar inte situationen.
De är många som kan vittna om att de under skolans mattetimmar inte lärde sig matte - utan att de lärde sig att de var dumma i matte och inte kunde räkna lika fort som andra. De kanske ville förstå vad de gjorde? Björklund tror faktiskt att betyg ger en bättre information till föräldrarna än utvecklingssamtal. Efter det att betygen i de tidigare åren avskaffades visar undersökningar tvärtom, att föräldrarna upplever att de får en bättre information genom utvecklingssamtal, än genom betyg.
Förespråkar skolminister Jan Björklund egentligen ett Förytligat Lärande Utan Mening, FLUM.

Ledare: Behövs mer eller mindre FLUM i svenska skolans pedagogik?