Bergmancenter i Fårö skola
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Så kommer "Fanny och Alexander" 1982, Bergmans sista spelfilm - hans liv i sammanfattning. En varm, bullrande och dråplig film, men där det bergmanskt nakna och stränga klipps in i avsnittet från Biskopsgården. Här vann Bergman svenska folkets hjärtan och därtill fyra Oscar-statyetter. I denna film spelar barn för första gången en viktig roll. Annars saknas i stort sett barn i Bergmans filmer, vilket sällan noteras. Det är ju kvinnorna som Bergman så unikt lyfter fram i film efter film. Bergman-stallet har mest bestått av kvinnor och så några män.Teater-Sverige hävdar att han nog var allra störst i scenkonsten, med sina uppemot 150 iscensättningar. Men teater når inte en lika stor publik och får därmed inte samma breda uppmärksamhet. Nu lyfts också författaren Bergman fram, en sida av konstnärskapet som inte fått så stort offentligt utrymme tidigare.Här finner man väl till slut förklaringen till Bergmans storhet. Att han kunde gå ut och in i olika genrer, vilket ytterst få har lyckats med på denna toppnivå. Därmed fick konstarterna näring från varann. Skriven på Fårö i 40 år
Så kommer det hisnande - han bodde på Fårö. På denna lilla gotländska ö mitt i Östersjön. Skriven på Fårö sedan över 40 år. (Tänk om alla nya delvisboende som köpt och byggt hus på Fårö tog samma ansvar för att bidra till det gemensamma). Mot slutet av sitt liv helårsboende. Kanske förstår vi gotlänningar först nu hur stort detta är. Gotlänningarnas Fårö är Bergmans Fårö. Här är folkets kommentarer av annorlunda slag - mera nära: "Han var snäll, glad pratsam och god. Han var en go granne. Stannade ofta och pratade en stund. Han var som en av oss, som alla andra Fåröbor. Fick vara med i några filmer som statist. Kommer ihåg hur han skojade när vi serverade filmgänget på Badrestaurangen under inspelningarna." Ja, så låter det - varma, jordnära kommentarer. Det var därför Bergman trivdes så bra på Fårö. Här fick han vara ifred, bara vara Fåröbo. Känna värme och odelad uppskattning som en i gänget på ön. Det säger mycket om Fåröborna, som därmed kan ta åt sig en del av äran för Bergmans framgångar. Att han givits en miljö där han ostört har kunnat utveckla sitt konstnärskap. Bergmancenter
Vad händer nu? Från Bergman-veckan, Fårö Framtid och Kerstin Kalström kommer signaler om att bygga upp ett Bergmancenter på Fårö. Bra, var annars skall det ligga? Inte i Stockholm. På Fårö finns hela grunden till Bergmans skapande. Det var här han förälskade sig i den speciella miljön, som sedan blev till livslång kärlek. Här på Fårö kyrkogård kommer han att vila. Det kommer att bli en magisk plats för filmfolk från när och fjärran och en bred allmänhet. Det gäller nu att snabbt och målmedvetet dra upp riktlinjerna för ett center. När skolan nästa år läggs ner utgår jag från att kommunen självklart och generöst bjuder på den lokalen så att ett center kan börja byggas upp där. Kasta alla formalia och rättvisetankar överbord för en gångs skull. Nu gäller det att ta vara på Bergmans storhet och unika lyskraft. Visa honom fortsatt respekt och uppskattning på den ö som betytt så mycket under en lång konstnärsgärning. Och i förlängningen kan Fårö och Gotland leva upp med nya arbetstillfällen och framtidshopp. Dessutom bli en lysande prick på världskartan.