Beslutet som inte kan vänta
Energiminister i Barack Obamas regering blir nobelpristagaren Steven Chu. Han ska genomföra Obamas ambitiösa energi- och klimatpolitik.
Foto:
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Just nu kostar bensinen mindre än etanolen. Eftersom bilarna drar betydligt mer etanol än bensin är det bara de tappraste miljövännerna som fortfarande tankar etanol, om de har ett alternativ.
Hur ska klimathotet avvärjas
Lyckligtvis dämpar de dåliga tiderna och bilkrisen det ökade bilåkande, som blir en följd av de sänkta bensinpriserna. Men samtidigt koncentreras all uppmärksamhet till jobben och tillväxten, bort från miljö och andra långsiktiga aspekter.
Om det som i USA försvinner hundratusentals jobb i månaden, vem har då kurage att säga nej till någon åtgärd som kan få fart på ekonomin - hur skadlig den än är för miljön?
Det är i den politisk-ekonomiska miljön, som världens ledare nästa år ska försöka samla sig till beslut om hur klimathotet ska avvärjas. Koldioxidutsläppen måste ner, och vi har bara några få årtionden på oss.
Sedan når vi den punkt när inte ens de mest drastiska åtgärder kan förhindra att klimatförändringarna skenar och med tiden gör planeten obeboelig. Vid FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn om ett år måste besluten tas.Man kan inte säga att planeringläget är gott. Europa har visat viss handlingskraft och spikat ett program som innebär att koldioxidutsläppen ska minska med 20 procent fram till 2020.
Men besluten är fulla med kryphål. Tyskland och länderna i Östeuropa får ostraffat fortsätta att bryta och förbränna kol. Jordbruket och transporterna är inte alls med i systemet med utsläppsrätter. Dessutom kan länder och företag köpa sig fria genom så kallade miljöinvesteringar i u-länderna. Det blir billigare än att förnya tekniken i Europa. Men det är ändå en början.
USA, Kina och Indien
De stora syndarna USA, men numera också Kina, Indien och en del andra snabbväxande ekonomier i Asien och Latinamerika har knappast ens kommit igång. Bushadministrationen med sin starka koppling till oljeindustrin i USA har skyllt på att Kina inte gör tillräckligt för att minska sina växande utsläpp.
Kina menar att landet har rätt att använda mer energi för sin utveckling, och kräver att USA först ska minska sina mycket högre per capita-utsläpp av växthusgaser. Alla väntar på Barack Obama, som lovat att ge klimatfrågan högsta prioritet.
Den tillträdande amerikanske presidenten har just utsett det team som ska ta ansvaret för uppgiften. Det är ett progressivt gäng med goda meriter från från forskning och miljöarbete. Nobelpristagaren Steven Chu ska leda energidepartementet, som tillsammans med inrikesdepartementet svarar för miljö- och energipolitiken i USA. Det senare kommer att ledas av Colorado-senatorn Ken Salazar som också har en hög miljöprofil. Detsamma gäller de rådgivare som Obama samlat runt sig i Vita huset.
President Obamas stora utmaning
Den stora utmaningen för Obama blir att förena den utlovade kraftfulla krispolitiken med en ambitiös energi- och klimatpolitik. Han har goda styrmedel både i de infrastruktursatsningar som planeras och det stöd till bilindustrin som också övervägs.
Men först och främst måste han visa att USA nu är berett att ansluta sig till de internationella avtal om utsläppsbegränsningar som redan trätt i kraft eller planeras.
Med USA på båten kommer Kina och Indien att ansluta sig till ansträngningarna, att skapa ett nytt globalt klimatavtal. Då kan kraft sättas bakom orden, och chans finns att skutan kan vändas innan den går i kvav.