Bioenergins tysta seger
Foto: Tommy Söderlund/GT-arkiv
Foto: Söderlund Tommy
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Sverige är ett land med en mycket omfattande produktion av bioenergi. Det finns många sätt att mäta energi på och det är svårt att få en rättvis bild av olika energislags andel av den svenska energimixen. Om kärnkraftens omvandlingsförluster räknas bort och vi räknar den den mängd energi som kommer ut från kärnkraftsverken, så kan 2009 bli ett viktigt år för bioenergin i Sverige.
Enligt Energimyndighetens prognos kommer vi under året få 125 Twh energi från biobränslen, men bara 124 Twh sammanlagt från vattenkraft och kärnkraft.
Att se till den totala energianvändningen ger också en helt annan bild av kärnkraftens roll i det svenska energisystemet, som andel i den totala energimixen motsvarar kärnkraftens del bara hälften av det som bioenergin ger. Det är alltså tack vare bioenergins segertåg som Sverige kunnat genomföra en kraftig minskning av utsläppen av koldioxid, samtidigt som vi haft en ekonomisk tillväxt.
Mot bakgrund av denna utveckling känns det sorgligt att de gamla moderaterna på moderatstämman nyligen körde över partiledningen och återigen sökte strid om energipolitiken.
Detta genom att förorda en utbyggd kärnkraft, trots den överenskommelse som finns i alliansregeringen och trots de miljömässiga och säkerhetsmässiga problem som finns med kärnkraften som energikälla.
Den kraftiga ökningen av biobränslen som skett under de senaste decennierna och den potential som fortfarande finns visar att det inte finns något behov av ytterligare kärnkraftverk och att det dessutom borde vara möjligt att på sikt ersätta även den energi som produceras i de nuvarande tio kärnkraftsreaktorerna. Det borde vara möjligt för näringsminister Maud Olofsson och miljöminister Andreas Carlgren att försynt men tydligt påpeka det, även inom ramen för Alliansens energi- och klimatöverenskommelse