Blir det ett fiasko för Sverige i EU?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Med sin låga profil och politiska vaghet framstår Reinfeldt som avvaktande och obeslutsam. Typiskt för hans ledarstil är hans tafatta försök att komma till tals med Tjeckiens president Vaclav Klaus som, sedan Irland i en ny folkomröstning sagt ja till Lissabonfördraget, är den siste som sätter käppar i hjulet för EU:s nya konstitution. De tjeckiska ledarna uteblir från Reinfeldts möten, och Klaus besvarar inte ens hans telefonsamtal!
Resultatlösa klimatmöten
Reinfeldt har inte fått med sig Obama i klimatfrågan, och har inte ens kunnat ena EU-länderna om hur klimatåtgärderna ska finansieras. Det mesta lutar idag åt att FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i december bara blir en ny anhalt i raden av resultatlösa klimatmöten.
Desto aktivare är Reinfeldts finans- och utrikesministrar. Anders Borg har hunnit göra sig ovän med både de små och stora länderna i Europa. Han låter piskan vina över det lilla hårt krisdrabbade Lettland, som enligt hans uppfattning inte lagt ner tillräckligt många skolor och sjukhus för att kvalificera sig för nödlånen från IMF och andra långivare, däribland Sverige. Borgs bryska språk har fått många att undra om han talar för EU eller sin sjuka mor - de svenska banker som genom sin ansvarslösa utlåning bidragit till Lettlands kris.
Borg uppträder också som klassens ordningsman när det gäller Europas budgetunderskott. Länder som till exempel Storbritannien, som i motsats till Sverige fört en aktiv konjunkturpolitik, manas nu att snabbt minska underskotten. Borg borde i stället begrunda varför Sveriges arbetslöshet växer snabbare än på de flesta håll i Europa.
EU:s nya utrikesminister?
Utrikesminister Carl Bildt ägnar sin energi åt att förbereda den nya utrikestjänst som EU ska inrätta enligt Lissabonfördraget, och som Bildt spetsar på att få leda. För dagen verkar dock Frankrikes utrikesminister Bernard Kouchner, socialist som låtit sig städslas av Sarkozy, ligga betydligt bättre till.
EU:s "utrikesminister" (eller Höge representant som posten kallas på EU:s fikonspråk) blir också vice ordförande för kommissionen och kan bidra till en välbehövlig inre och yttre samordning av EU-ländernas agerande i internationella sammanhang. Men detaljerna är ännu oklara. Oklart är också hur mycket makt den nye permanente ordföranden ska få. Här nämns ett namn som får en att haja till - Tony Blair, Storbritanniens förre premiärminister som för några år sedan släpades bort från sin post av missnöjda partivänner.
Blair är inkarnationen av europeisk undfallenhet mot USA, han är genuint impopulär i Tredje världen och hans tricksande och fifflande med sanningen för att lura in britterna i det olagliga angreppet på Irak borde för all framtid diskvalificera honom för ett ledande ämbete i Europa.
Robinson en bra ordförande
Varför inte bryta gubbdominansen i EU med Irlands förra president Mary Robinson? Robinson är en engagerad, skicklig, populär och hederlig politiker, som skulle företräda det nya Europa på ett utmärkt sätt.
Det finns inga tecken på att Reinfeldt & Co har något större inflytande på den här processen heller. Det lär inte hindra patriotiska svenska media från att utmåla varje kompromiss som gjorts över ordförandeskapets huvud som en seger för Reinfeldt. Och oppositionen har slutit borgfred och tiger.