Brottsförebyggande investeringar
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Nu har babyboombarnen blivit myndiga och trycket på landets universitet och högskolor är rekordstort. Men det är tyvärr inte bara akademin som får tillskott. Också de kriminella gängen har en rekordstor rekryteringsbas.
Välstånd
2000-talets högkonjunktur gav de flesta svenska familjer tjockare plånböcker. Välståndsökningen syntes inte minst på barnens jackor, mobiltelefoner och mp3-spelare. Plötsligt bar 15-åringar runt på kläder och prylar värda tusentals kronor. Rånen ökade kraftigt i Sverige. För tre år sedan anmäldes dubbelt så många personrån i Malmö som i det fyra gånger så stora Köpenhamn. Babyboombarnen som rånade jämnåriga på deras mobiltelefoner har nu blivit äldre och en del har tagit nästa steg.
Den kriminella karriärtrappan är tyvärr utstakad och tydlig. Personrån övergår till butiksrån. Brottsförebyggande rådet spår att 2009 blir ett rekordår för rån mot butiker. Nästa steg i karriären är rån mot värdetransporter och banker. Det krävs inte mycket tankearbete för att förstå att tidiga och enträgna insatser för dem som hamnat sett och fortsätter att hamna snett är en god investering för såväl den enskilde som samhället i övrigt. Att polisen har bestämt sig för att hårdsatsa mot ungdomsbrottsligheten är naturligtvis lovande. Likaså ökad aktivitet från socialtjänst och domstolar.
Riskzonen
Ett grundläggande problem kvarstår dock. De flesta unga i riskzonen står inte och väljer mellan ett vanligt arbete och en kriminell karriär. Tvärtom är det alltför vanligt att kriminaliteten blir ett alternativ till arbetslöshet och bidragsberoende.
Trösklarna till den svenska arbetsmarknaden är höga, särskilt för en ung person som inte fått in en fot. Lägg där till att många inte har avslutat gymnasiet med fullständiga betyg och en utdragen lågkonjunktur; det kryllar inte av arbeten. Från allianshåll har det kommit en del förslag till lösningar.
Hinder
Ett sådant är att kraftigt sänka ingångslönerna för unga människor. Förslaget hördes först från folkpartiledaren Jan Björklund i Almedalen men har snabbt fått anhängare bland centerpartister och moderater. Det är inget alltigenom fantastiskt förslag, men det är ändå klokare än att inget göra.
Ett stort hinder för att den svenska tjänstesektorn ska växa är att lönerna även för de minst kvalificerade arbetena är nästan lika höga som för en undersköterska eller förskolelärare. Det blir för dyrt att anställa och folk klipper hellre sina egna gräsmattor än låter någon annan göra det. Det är synd. Det är trots allt bättre att babyboomare klipper gräs och kokar kaffe än rånar butiker.