Dags att förnya vattenkraften

Varken regering eller opposition nämner vårt största förnybara energislag: vattenkraften. Teknologin är enkel, den är avsevärt billigare än kärnkraften. På grund av ökad nederbörd har avrinningen i Bottenviken ökat med 50 procent under 2000-talet. Denna utveckling lär fortsätta. Fördelarna med utbyggd vattenkraft är större än nackdelarna, menar Hans M Gabrielson.

Varken regering eller opposition nämner vårt största förnybara energislag: vattenkraften. Teknologin är enkel, den är avsevärt billigare än kärnkraften. På grund av ökad nederbörd har avrinningen i Bottenviken ökat med 50 procent under 2000-talet. Denna utveckling lär fortsätta. Fördelarna med utbyggd vattenkraft är större än nackdelarna, menar Hans M Gabrielson.

Foto: Sigurdsøn, Bjørn

Gotland2009-02-26 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Nu har vi två linjer i energipolitiken: regeringen vill byta ut de tio befintliga kärnkraftverken mot nya och satsa på olika förnybara energislag, medan de rödgröna vill fasa ut kärnkraften i takt med att den förnybara energin byggs ut.
Eftersom båda linjerna är resultat av kompromisser på ömse sidor, lär de kommande förhandlingarna mellan regering och opposition knappast leda till en gemensam överenskommelse. Såvitt jag förstår, är risken stor att energipolitiken fortsätter att styras av ryckiga och kortsiktiga beslut. Det är inte särskilt begåvat.

Kärnkraft ger högre elpriser
Regeringens idé att någonstans mellan 2020 och 2040 låta kraftbolagen byta ut de tio reaktorerna, utan att satsa en skattekrona, kräver både högre elpriser och högre vinster än i dag.
Går man efter vad det pågående finska reaktorbygget ser ut att kosta, kommer notan för tio svenska nybyggen att hamna mellan 500 och 700 miljarder kronor. Därtill kommer kostnaderna för avställning och nedmontering av tio gamla reaktorer, X miljarder per styck. Kostnader i den här storleken går inte att räkna hem om inte kraftbolagen får riktigt bra betalt per kilowattimme, år ut och år in.
Med andra ord kommer priset på energi att stiga rejält under kommande år. Det kommer inte att glädja svensk industri. Obegåvat? Ja, det ser så ut.
Tillsammans med satsningen på förnybar energi (enligt regeringen ska till exempel vindkraftproduktionen öka från två till 25 TWH på tio år), kommer Sverige att få ett stort permanent överskott av elkraft, som måste säljas. Utan monopol eller karteller är det svårt att hålla höga priser på en överproducerad vara. Åtminstone i längden. Begåvat? Tveksamt.
De rödgrönas linje, att ställa av reaktorer allt eftersom kraftvärme, vind-, sol- och vågkraft byggs ut, förefaller vara mer välbalanserad. Men den saknar inte risker.
Bland annat på grund av att vi ännu saknar teknik för att lagra energin från vindkraftverk, och att vi (utom kanske i Västerhavet) inte har de oceandyningar och tidvatten som finns i Atlanten.
Alltså måste kraftnätet byggas ut kraftigt, för att klara lokala variationer i elproduktionen. Sverige kan råka ut för tillfälliga energiunderskott, och därmed får vi tvära kast i elpriset. Begåvat? Nja.
Det märkligaste i dessa utspel är att varken regering eller opposition nämner vårt största förnybara energislag: vattenkraften. (Utom när näringsminister Olofsson i förbigående sade: "vi ska minska beroendet av vattenkraft".)

Vattenkraftens många fördelar
Vattenkraften har ett antal fördelar.
1. Den är, som sagt, vår största förnybara energikälla.
2. Jämfört med kärnkraft, är teknologin enkel.
3. All utrustning (turbiner, generatorer, ledningar osv.) kan tillverkas i Sverige.
4. Vattenkraftverk kostar mindre att bygga än kärnkraftverk.
5. Utbyggnad och uppgradering kan ske snabbare än för kärnkraften.
6. Ger arbetstillfällen i glesbygd.
7. Inga utsläpp, inget avfall.
8. Kraftproduktionen är oftast störst under vinterhalvåret, när behovet är stort.
På grund av ökad nederbörd har avrinningen i Bottenviken ökat med 50 procent under 2000-talet. Denna utveckling lär fortsätta. Det innebär att befintliga kraftverksdammar i Norrland måste förstärkas och höjas. För att minska risken för översvämningar måste det ökande vattenflödet i de fyra ej utbyggda Norrlandsälvarna förr eller senare regleras. Ett sätt är att bygga vattenkraftverk.
Samma resonemang, fast i mindre skala, kan tillämpas på en hel del mindre vattendrag i Mellansverige.
Som alla energislag, har vattenkraften sina nackdelar.
1. Ingrepp i landskapet: främst på grund av vägar, kraftgator, vattenmagasin och tunnlar.
2. Hotar och kan förstöra (om än lokalt) flora och fauna.
3. Begränsningar av renbetesland.
4. Tvångsinlösen av fastigheter, jord- och skogsbruksmark.

Bygg ut vattenkraften
Det är alltså nödvändigt att fråga sig om utbyggd vattenkraft löser fler och större problem än den skapar. Enligt min mening gör den det.
Regering och opposition har all anledning att tänka en gång till om Sveriges energipolitik. Inte minst för våra barn och barnbarn, som Maud Olofsson sade.

Läs mer om