Dags för nolltolerans mot hoten
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Under de senaste Ären har det gÄng pÄ gÄng rapporterats om hur politiker pÄ olika nivÄer utsatts för vÄld, hot och trakasserier.
I april 2006 lade Nationella kommittén om hot mot förtroendevalda fram utredningen "Jakten pÄ makten", som bland annat innehöll en kartlÀggning av brott mot politiker.
Det visade sig att hela 74 procent av riksdagsledamöterna hade varit utsatta för nÄgon form av vÄld eller hot. Kvinnor och invandrare drabbades oftare Àn mÀn och infödda svenskar. PÄ kommun- och landstingsnivÄ hade en tredjedel av de förtroendevalda utsatts för hot eller trakasserier.
Och det Àr inte bara ett problem för de enskilda förtroendevalda, utan för hela den svenska demokratin. Hur ska nÄgon vÄga bli politiker, om det för med sig att ens nÀra och kÀra blir hotade eller - i vÀrsta fall - försÀtts i livsfara?
Kommittén föreslog en rad ÄtgÀrder för att motverka vÄld och hot mot politiker. Ett stort ansvar lades pÄ partierna, som uppmanades att införa rutiner för att handskas med problemen och agera förebyggande.
Förslag om skÀrpning
Kommitténs skarpaste förslag var att den straffrÀttsliga grunden för hot mot förtroendevalda borde skÀrpas, genom en Àndring eller ett tillÀgg i brottsbalken.
Hittills har demokratiminister Nyamko Sabuni lÄtit förslaget vila. För det fick hon hÄrd kritik i torsdags.
-Det Àr tragiskt att Nyamko Sabuni inte har gjort nÄgonting av de tvÄ förslag som ligger pÄ hennes ansvar, sade riksdagsledamoten Berit Högman (s).
En straffskÀrpning kan vara en viktig signal om att det inte Àr acceptabelt att rikta hot och trakasserier mot förtroendevalda.
Men politikerna sjÀlva kan ocksÄ ta ett visst ansvar för att förbÀttra klimatet. Dels genom att undvika onödigt hÄrda ord och personangrepp, som - enligt betÀnkandet - kan driva pÄ förekomsten av hot och trakasserier. Dels genom att sÀga ifrÄn sÄ fort de utsÀtts för nÄgot oacceptabelt.
I dag har mÄnga förtroendevalda "en ganska högt satt ribba för vad man anser att man ska tÄla att bli utsatt för som förtroendevald", skriver kommittén. Vissa tar till och med för givet att de kan bli utsatta för vÄld.
Och det Àr ett stort problem. För att upprÀtthÄlla nolltolerans nÀr det gÀller hot mot förtroendevalda mÄste politikerna orka reagera, vÄga anmÀla - annars Àr risken att trakasserier och hot blir en allt vanligare del av det politiska samtalet.