LEDARE: Danske statsministern kvar - med en försvagad position

Även om allt pekar på att den danske statsministern, Anders Fogh Rasmussen, kan sitta kvar är risken stor att det blir från en försvagad position. Den chans till ett starkare och bättre regeringsunderlag än tidigare han tog genom att utlösa nyvalet gick i vart fall inte hem.
Det är många som efter det danska valet på tisdagen utropar sig som segrare, både i Danmark och här hemma. Och i nästan samtliga fall är det både berättigat och oberättigat.

Sämre än 2005
Det regeringsledande partiet, liberala venstre, kan naturligtvis glädja sig åt att få behålla makten. Det ser dock ut att bli med ett bara ett mandat till godo, stödet från den färöiske regeringschefen Edmund Joensen. Man är fortsatt Danmarks största parti, ett mandat mer än socialdemokraterna, men valresultatet var 2,7 procentenheter sämre än 2005. En sådan "valframgång" till och statsministerämbetet är förlorat!
Samtidigt går det självklart inte att låta bli att imponeras över Anders Fogh Rasmussens insatser som regeringschef. Att leda en koalitionsregering och dessutom tvingas till stöd från ett icke-regeringsparti, främlingsfientliga Dansk folkeparti, är ingen sinekur. Han är, som den danska tidningen Politiken uttrycker det på ledarplats, en "djävulskt effektiv politisk maskin".

Dubbelt så stort
Den till mandatantalet store segraren blev socialistisk folkepartis (SF) Villy Søvndal. Detta med ett enligt de preliminära beräkningarna mer än fördubblat antal mandat, från 11 till 23. Men till några regeringstaburetter räckte det inte eftersom vänstersidan, socialdemokraterna, det radikale venstre, enhedslisten och just SF tillsammans bara fick 81 mandat. Nio färre än vad som krävts för ett maktskifte.
Och den förutvarande kommunisten Lars Ohly har heller inte särskilt mycket att glädjas över eftersom SF är ett helt annat parti än hans eget vänsterparti. Dessutom ett parti som ju även miljöpartiets Peter Eriksson betraktar som sitt systerparti!
Premiären för socialdemokraternas ledare, Helle Thorning-Schmidt, blev väl både vin och vatten. Hon har genomfört en lyckad valkampanj och allteftersom tiden gått blivit ett långt mera känt och för statsministeruppdraget möjligt namn än före valet. Men hon fick samtidigt vidkännas det sämsta valresultatet någonsin. Flera sådana "framgångar" och hon är precis som Anders Fogh Rasmussen förlorad.

Både till höger och vänster
Till valsegrarna måste också nybildade Ny Alliance räknas med sina fem mandat. Det blev dock betydligt färre än man väntade sig för bara några dagar sedan. Det räckte heller inte till vågmästarställning. Partiets karismatiske ledare, Naser Khader, missar därmed sitt högst välkomna mål; minskat inflytande från Pia Kjærsgaard och Dansk folkeparti. Möjligen blir det heller inte större eftersom det inte i nuläget ser ut att bli någon regeringsombildning. Khader kan dock glädja sig åt att nu tas på allvar och få bli kallad till överläggningar med statsministern.
Det återstår dock att se hur långlivat det nya partiet blir. Man har intagit flera sinsemellan underliga positioner på den danska politiska kartan. Till vänster när det gäller flyktingpolitiken, utvecklingsbiståndet och i synen på USA:s utrikespolitik men till höger i frågor som den ekonomiska politiken, inklusive skatterna, samt beträffande arbetskraftsinvandring. Så schizofrena är få väljare.

Lärdomar att dra
Mycket i dansk politik kommer nu att förbli som det varit. Regeringen fortsätter sin framgångsrika ekonomiska politik, med fler jobb och välfärdssatsningar. Den restriktiva flyktingpolitiken lär dessvärre också bli kvar.
Bortsett från flyktingpolitiken finns det förvisso ett och annat att lära för den svenska borgerligheten. Inte minst då hur man vinner val i regeringsställning.
Att se den bli beroende av ett främlingsfientligt parti hoppas vi däremot få slippa.

Ledare: Danske statsministern kvar - med en försvagad position