Dela upp studieåret i tre terminer
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Studiemedlet har utretts många gånger. Den senaste utredningen, Studiesociala kommittén, lämnade sitt slutbetänkande" Stärkt stöd för studier -tryggt, enkelt och flexibelt" till utbildningsminister Lars Leijonborg.
Majoriteten i utredningen är överens om att höja det totala stödet med ytterligare 400 kronor per månad.
Fribeloppet, som det kallas, alltså så mycket man får tjäna vid sidan av studiemedel utan att det räknas ner, föreslås dels höjas för bidragsdelen, dels avskaffas för lånedelen i ett framtida studiesystem.
Systemet som gäller just nu är ganska märkligt. Där stipuleras att ju mer man tjänar desto mindre får man låna. I alla rimliga system är ju återbetalningsförmågan högre ju mer man kan tjäna. Därför är det nya förslaget mycket bättre: där föreslås ett tak för hur mycket man får tjäna för bidragsdelen, men däremot saknas tak för lånedelen.
Nämnden föreslår också en snävare begränsning i studiemedelsrätten. Man ska ha möjlighet att få studiemedel i fyra år och sen kunna ansöka om ytterligare två. I undantagsfall ges också ett sjunde år, alltså totalt fjorton terminer.
Det är rimligt att ha begränsningar - däremot är fyra år snålt tilltaget. Läkarlinjen är i dag elva terminer, alltså 5,5 år. Självfallet skulle en läkarstudent få de extra två åren studiemedel. Men det blir ändå tuffare för någon som inte haft en spikrak karriärplan vid studenten. Den som ströläst några enstaka kurser vid universitet och först efter några terminer hittat rätt och antagits till något av de längre programmen kommer att få problem att försörja sig ända till examen.
Nackdelen med för långa studier är att staten försörjer människor allt större del av livet. Fram till 19 års ålder, då de flesta slutar gymnasiet, står föräldrarna för logi och mat, men staten utbildar och tillhandahåller omsorg. Studenten får därefter bidrag och lån - och i vissa fall subventionerad bostad och öl. I bästa fall så får han eller hon därefter jobb, i värsta fall något år på a-kassa. Fler vill gå i pension tidigare och för varje generation lever vi allt längre. Så i ett liv kan 35-40 år vara bidragande till statskassan och minst lika många vara att leva på densamma.
Studentåren borde koncentreras. Man skulle kunna dela upp studieåret i tre terminer om 17 veckor i stället som i dag två terminer om 20 veckor och tolv veckors sommarlov. Det skulle öka genomströmning, sänka snittåldern för examen och få ut människor tidigare i arbetslivet. Dessutom torde det bästa sättet att få studenter att ta examen snabbare vara att jobb som kräver högskoleutbildning ger mer i plånboken.