Den finska skolan har arbetsro
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men Finland får mycket bättre resultat än Sverige i alla internationella mätningar av skolresultat. En förklaring kan vara att Finland avstått från en hel del nytänkande som den svenska skolan utsatts för.
Finland har inte konkurrens mellan skolor. Det går att öppna friskolor, men behovet tycks inte finnas. Den finska skolan har utvecklat förmågan att lyfta alla elevers prestationer. Det är färre elever som slås ut än i övriga nordiska länder. Ändå delar man inte in eleverna i svaga och starka grupper.
Litar på skolorna och personalen
Lärarna är respekterade i hela samhället. "Att man litar på skolorna och deras personal är helt grundläggande för det finska systemet", säger en finsk rektor. Svenska lärare och skolor är ständigt ifrågasatta. Skolan har blivit ett slagfält för politiska ideologier och pedagogiska experiment.
Den finska skolan har arbetsro. De traditionella klassrummen finns kvar. Lagen ger eleverna rätt till 30 timmar lärarledd undervisning i veckan. I Stockholm kom en undersökning fram till att grundskolelärarna använde 30 procent av sin tid till direkt undervisning.
En ögonblicksbild från svensk skola lånar jag från Niklas Ekdal, ledarskribent i DN.
"En vanlig typ av mejl i min postlåda kommer från föräldrar som oroar sig för barnens arbetsmiljö. Det här är en typisk berättelse: 'I korridoren skriks det, bord sparkas över ända och när en stor niondeklassare smyger sig på min sjätteklassare bakifrån för att stjäla hennes nycklar, frågar klassföreståndaren efteråt: Upplevde du att det som hände var fel?
På franskalektionen veckan efter tränger sig en annan nia in i klassrummet, klampar runt på borden för att sedan hoppa ut genom fönstret. När läraren låser dörren bankar eleven så det låter som om den ska gå sönder, enligt min dotter.
Om något liknande hände på mitt jobb skulle vi ringa polisen, och vi skulle vara skakade.' Så illa är det givetvis inte överallt, men många skolbarn blir otrygga av stöket, av de vuxnas dåliga koll på läget."
Här syns några typiska drag i svensk skolkultur.
I nio år har välvilliga lärare försökt tala de här pojkarna tillrätta. Någon annan metod finns inte för svenska lärare. Skulle en lärare reagera normalt och ta tag i en bråkig elev och säga ifrån, då vet hon, att hon kan vara utan jobb i morgon. Om det är stökigt i klassen, är det fel på läraren.
Ekdal skriver om barnens och lärarnas arbetsmiljö. På ingen annan arbetsplats skulle man acceptera ett sådant beteende. Man skulle polisanmäla den som först ställer till bråk, inte den som reagerar. Ingen vill polisanmäla barn, men barn måste i tid få lära sig vad man gör och inte gör mot andra.
Eleverna mår inte heller bra i en stökig och orolig miljö. Den svenska skolan utgår från idén att alla barn är snälla och trevliga, om bara lärarna behandlar dem rätt. Och absolut aldrig rör dem!
Sparkad av sin kamrat
I en Visby-skola blev en lärare avstängd från jobbet, för att hon gett en elev en lätt spark på benet. Den som följt dramat i tidningarna, undrar vem som tog hand om den elev som först blev sparkad av sin kamrat.
TV visar just nu en serie program om en svensk skolklass. Där skall man bevisa att med toppenlärare kan vilken klass som helst nå toppresultat.
Det är möjligt, men är det realistiskt? Visby-läraren återfick jobbet efter att vederbörligen ha hängts ut och förödmjukats. Är det verkligen så vill ha den svenska skolan?