Det handlar om relationen
Foto: Bengt Zettergren
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ibland i debatten snurrar det förklaringar och tolkningar så att man blir yr i huvudet, även om man från början hade begreppen helt klara för sig.
Vid kommunfullmäktige i går visade det sig att begreppen sannerligen inte är glasklara i öns högsta beslutande församling.
Jag hoppas innerligt att kommunfullmäktiges presidium genast anammar flera ledamöters önskan om att få utbildning i vad som gäller.
Då kanske vi slipper tal om illojalitet i samma mening som innebörden i meddelarfriheten.
Självklart ska meddelarfrihet gälla i alla företag som bedriver offentligt finansierad verksamhet. Det framkom ingen bra förklaring till att majoriteten inte kunde bifalla Brittis Benzlers (v) begäran om att utreda de juridiska möjligheterna att få in det i upphandlingspolicyn. Nu återstår hoppet att man lägger in kravet i de enskilda upphandlingsunderlagen.
För att ta en kort sammanfattning av skillnaden mellan de olika skydd man har som uppgiftslämnare till medier:
Meddelarfriheten handlar om relationen mellan uppgiftslämnaren och arbetsgivaren. Den som är anställd inom offentlig verksamhet skyddas om denne lämnar uppgifter till medier. Myndigheten får inte efterforska vem det är som lämnat uppgifterna.
I en privat verksamhet har en uppgiftslämnare anonymitetsskydd, men det gäller i relationen mellan redaktionen och uppgiftslämnaren. Den redaktion som fått uppgifterna får inte lämna ut uppgiftslämnarens namn till någon och det är förbjudet att hos redaktionen efterfråga källan. Däremot kan arbetsgivaren fråga runt på arbetsplatsen vem det är som "läckt" eftersom det i privata företag är andra regler som gäller, här har man har ett lojalitetskrav.
Här är några klipp från åklagarmyndighetens hemsida som var och en kan klippa ur och spara.
Meddelarfrihet:
Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller även i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Undantag från meddelarfriheten gäller vissa allvarliga brott mot till exempel rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet att försöka efterforska källor.
Meddelarskydd:
Detsamma som anonymitetsskydd, det vill säga ett skydd enligt Tryckfrihetsförordningen för personer som lämnar uppgifter för publicering i tidningar och författare till tryckta skrifter. Varken enskilda personer eller (i regel) myndigheter får forska efter personens namn. Det är straffbart att lämna ut namnet, om personen vill eller kan antas vilja vara anonym.
Anonymitetsskydd:
Tryckfrihetsförordningen ger ett skydd till personer som lämnar uppgifter för publicering i tidningar (kallas också meddelarskydd) och författare till tryckta skrifter. Varken enskilda personer eller (i regel) myndigheter får forska efter personens namn. Det är straffbart att lämna ut namnet, om personen vill eller kan antas vilja vara anonym.