Det våras för planekonomin
Den fria marknadens orimlighet framstår i allt klarare dager. Det måste blir viktigare att investera för framtiden än att hasardspela om den. Det är dags att lämna över marknadens makt till politikerna.
Foto: RICHARD DREW
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Att tänka ideologiskt, det vill säga försöka beskriva verkligheten, utifrån ett sammanhängande tankesystem, liberalism, konservatism eller socialism är inte möjligt, utan att också formulera regler och lagar för alla människor och för marknaden och demokratin.
Så här kan det konkret hänga ihop: Det måste kosta "ränta" att låna på en marknad precis som det måste kosta "kunskap" för att ett demokratiskt system skall fungera.
Marknad utan ansvarstagande
Betalar vi ingen ränta för att låna pengar, som till exempel USA:s förre riksbankschef Alan Greenspan i praktiken menade, när han drev ned kostnaden för att låna pengar till en procent, så leder det osvikligt till en ekonomisk kris eller kollaps av det slag vi nu bevittnar. Greenspans lättsinne, att det inget ska kosta för att låna pengar, är fullt jämförbar med en terrorattack på det världsekonomiska systemet.
Följderna har blivit, att det nu krävs ett kollektivt ansvar för att rädda det marknadsekonomiska systemet. Alltså är vi idag framme vi det klassiska ställningstagandet: antingen en "fri" marknad eller en "planerad" ekonomi.
Det krävs i dag av oss ett närmast perverterat "solidariskt" ansvarstagande för förlusterna, medan vinsterna ska tillfalla individer, utan ansvarstagande. Det har ju alltid i den ekonomiska litteraturen hävdats att vinsterna är kapitalisternas ersättning för sitt risktagande, men den principen tycks inte gälla nu längre.
Den fria marknadens orimlighet framstår i allt klarare dager.
Förmodligen är det så att finanskrisen kan driva oss mot den av politiker förhatliga planerade ekonomin, som Marx en gång i tiden menade hörde framtiden till.
Men de misslyckade försök att tillämpa planekonomi som gjorts, främst inom Sovjetunionens ram, men också av andra, har, tycks det, förpassat planekonomin till historiens skräphög.
Att det sen beror på att sambandet med folkligt inflytande inte tillförsäkrades, duger inte som förklaringsgrund. Inte heller att en planerad ekonomi byggd på demokrati har bäst förutsättningar att se till allas väl och ve. Marknaden är en gång för alla den bästa av världar.
Reglera marknadssystemet
Men kanske står vi idag inför en omprövning av såväl demokratibegreppet som marknadssystemet och de ideologiskt låsta positionerna. Allt hänger ihop, men grundläggande är den demokratiska tanken med frihet för alla, men också ett ökat ansvarstagande för alla och omfördelning av resurserna genom skatter.
Georges Soros, den kände kapitalisten, som nästan sänkte den svenska välfärdsstaten på 1990-talet, tror att vi står inför ett historiskt skifte för världsekonomin. Men det fordras att politikerna säger "nej" till villkorslösa räddningsaktioner av den typ som nu skall göras och vågar tänka nytt, vågar tänka den hädiska tanken att en väl planerad ekonomi kan vara att föredra framför den "fria" marknaden, som är allt annat än fri.
Mer makt till politikerna
Marknadsmekanismen som sådan med utbudet bestämt av tillgång och efterfrågan, kan tas tillvara inom en mer reglerad (läs planerad) ekonomi med fastare växelkurser.
Det måste blir viktigare att investera för framtiden än att hasardspela om den.
Framtidens väl är en fråga för folket inte för marknadens aktörer. Deras tid borde vara förbi. Det är dags att lämna över marknadens makt till politikerna.
Samhället, inkluderande den ekonomiska sfären, måste styras genom den demokratiska makt, som på engelska kallas responsible governing. Framtiden fordrar just detta, ett ansvarsfullt styrelseskick, en reformerad demokrati. Då blir politiken en angelägenhet för alla.