Drömmen om perfekt information

Gotland2008-02-15 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Finansmannen Warren Buffett vill stötta krisdrabbade obligationer till ett värde av minst fem tusen miljarder kronor. Bolånekrisen får inte sprida sig, menar han. Buffetts information orsakade glädjeyra på världens aktiebörser under tisdagen.Tänk Er in i att Ni i förväg, på hederligt sätt, ägt informationen om Buffetts utspel. Då hade Ni kunnat tjäna en förmögenhet den dagen.
I den klassiska filmen "Wall Street" som handlar om att skaffa värdefull information, och tjäna pengar på det, säger finansskurken Gordon Gekko (Michael Douglas) till Bud Fox: "Den mest värdefulla tillgången är information - och om Du vill tjäna riktigt mycket pengar på kort tid måste Du veta något som ingen annan vet."

Storindustri
Drömmen om perfekt information har utvecklats till en storindustri där tusentals analytiker och spåmän anstränger sig att förutse centralbankers räntebeslut eftersom just det påverkar ekonomin mer än mycket annat.
I förra veckan talade vice riksbankschefen Lars Nyberg om den aktuella oron i världen. Analytiker och spåmän kastade sig genast över hans tal och sökte information mellan raderna om nästa räntebeslut. De flesta analytiker spådde att räntan skulle ligga still och några att den skulle sänkas.
Riksbanken höjde räntan. Det var högst oväntat. Höjningen beskrevs som en "chock" i medierna. Alla spådomar och spekulativ information var till ingen nytta. Tvärtom.
Räntebeslut och penningpolitik påverkar alla. Riksbankens räntehöjning är säkerligen riktig utifrån inflationen och att ekonomin i vårt land behöver dämpas något.
Riksbankens problem är dock inte räntehöjningen utan informationen till allmänheten och marknaden. Missbedömningar på grund av värdelös information och spådomar kan bli smärtsamt för vanligt folk.

Spådomar
Riksbanksledningen är oftast öppen i sin information om redan fattade beslut, men i aktuella händelser, som kan påverka kommande beslut, är det så gott som tyst. Det betyder att varje räntebeslut kommer, i princip, som en överraskning sex gånger per år.
Varje gång någon i Riksbanken talar, skapar det allehanda analyser och spådomar. Efter det tvingas den som talade komma ut och dementera - och så blir det ännu fler spådomar. Så var det med Lars Nybergs tal i förra veckan. Det är inte bra i orostider. Att Stockholmsbörsen tar ett glädjeskutt ena dagen på information från Warren Buffett och åker berg-och-dalbana nästa dag, på information av Stefan Ingves, är inte bra för någon.
Warren Buffett kan vi inte göra något åt. Han är mäktigare än de flesta andra tillsammans. Men vår egen Riksbank bör fråga sig om det inte finns behov av en mera fortlöpande relevant information till den svenska allmänheten. Det räcker inte med bara sex gånger per år genom ett räntebeslut.
Alla bör vinna på det. Även Riksbanken.
Läs mer om